Lättare att få stöd för vargstängsel – bonde i Tenala kan äntligen skydda fåren
För snart ett år sedan blev Ia Aséns får i Tenala attackerade av vargar. Den tio hektar stora hagen i Gennarby, Tenala, var betesplats för 32 avelstackor. I vargattacken i augusti i fjol dog tretton av dem, och de som överlevde fick olika typer av problem.
Tackorna sattes på en två veckors antibiotikakur och Asén beskriver dem som mer eller mindre psykotiska efter attacken. Några tackor magrade och fick blodig avföring – de var tvungna att skickas till slakt.
Andra hade problem med lamningen och födde för små eller döda lamm och i dag lever endast tolv av tackorna. Nu har Asén äntligen blivit beviljad ett stängsel och hoppas att hon ska kunna låta fåren beta i hagen utan att behöva oroa sig för vargen.
Fredrika BlomqvistDet nya stängslet runt hagen i Gennarby är ett rovdjursstängsel. Stängslet är gjort enligt Aséns önskemål och är en kombination av nät- och elstängsel.
– Med bara eltrådar så slinker vargen igenom. Därför ville jag ha en kombination av både nät och el. Det är viktigt med bra stängsel då vi är så nära en väg. Nu hoppas jag att fåren hålls innanför stängslet och vargarna utanför, säger Asén.
Baserat på skadorna som fåren hade och hur de hade släpats iväg tror man att det var flera än en varg som tog sig in i hagen ifjol. Troligtvis tog sig vargarna in i hagen genom att simma, eftersom hagen tidigare gränsade till en bäck och Gennarbyviken.
När det nya stängslet sattes upp justerades gränserna så att hagen nu är cirka åtta hektar stor och gränsar varken till bäcken eller Gennarbyviken.
– Det blir mycket extra arbete med det nya stängslet och området. Vid stängslet måste jag se till att gräset inte växer över den nedre eltråden vilket innebär regelbunden trimning. Fåren kunde tidigare dricka vatten från bäcken och Gennarbyviken men nu måste jag föra vatten till hagen så att de kan dricka. Men jag hoppas att det jobbet ger mig bra nattsömn i stället, säger Asén.
Fredrika BlomqvistAsén ansökte runt 2009 om ett nytt stängsel men blev inte beviljad detta. Orsaken var att det krävdes en vargattack eller försök till vargattack för att få stöd till ett rovdjursstängsel.
I dag är vargsituationen så pass annorlunda och vargobservationerna fler än för 15 år sedan och Asén menar att både Viltcentralen och Närings-, trafik- och miljöcentralen, NTM-centralen, har blivit möjligare med rovdjursstängsel.
– Processerna är inte lika långa som de kunde vara tidigare. I och med vargangreppet ifjol var det relativt enkelt att få tillstånd till rovdjursstängslet. Viltcentralen ringde samma dag som angreppet skett, men de var till en början inte villiga att bevilja det här stängslet eftersom det är ett miljöstödsområde, en vårdbiotop, så får vi EU-stöd, säger hon.
Sedan blev NTM-centralen inkopplad och de beviljade stolparna och nätet.
– Sedan kom NTM-centralen och Viltcentralen överens på något vis så att Viltcentralen betalade elmaterialet.
Fredrika BlomqvistDet är många inblandade men Asén säger att hon är evigt tacksam över att det ändå lyckades inom ett år. Sedan vargangreppet ifjol har Asén nämligen inte kunnat ha några djur på bete i hagen.
Förutom rovdjursstängslet har Asén även blivit beviljad stängsel runt sitt gårdstun, som är cirka en och en halv hektar. Elmaterialet till stängslet står Viltcentralen för, men inte för nätet och arbetet.
Skillnaden på ett vanligt fårstängsel är bland annat att rovdjursstängslet är 120 centimeter högt, 30 centimeter högre än fårstängslet.
– Det finns en nedre eltråd som ska förhindra vargarna att gräva under stängslet och en eltråd som går ovanför. Den här varianten med nät och el både nere och uppe vid stängslet och där järntråden är utstående från stängslet har jag inte sett tidigare, säger Tom Lindfors, entreprenören som installerat rovdjursstängslet i Gennarby.
Fredrika BlomqvistAsén har sammanlagt 240 får på 50 olika betesplatser. Men hagen i Gennarbybacken i Tenala hör till de största betesområdena.
– Det sägs att det är på djurägarens ansvar att skydda sina djur men hur fasen gör man det när man har dem på 15 ställen samtidigt. Jag känner många fårfarmare som slutat på grund av vargsituationen. Jag sa själv i fjol att om jag är med om en vargattack till så vet jag inte om jag orkar, säger Asén.
– Två saker som Miljöcentralen värnar om är kulturlandskapets vårdande och vargen och det är en dålig kombination. Det blir inte vårdat kulturlandskap utan betesdjur, så de får nog bara se till att det finns stängsel eller så blir det kulturlandskapens död, säger Lindfors.
Lindfors har en bakgrund som fårbonde och det är hans gamla betesmark som Asén tagit över i Gennerby.
Fredrika BlomqvistFörutom stängsel finns det andra sätt som man kan skydda fåren mot vargattack bland annat vakthundar är ett sätt.
– En vakthund klarar inte av om det kommer två vargar. De rekommenderas att man har tre hundar per betesområde. Med så många betesområden som vi har skulle det innebära kring 30 hundar och allt kött som vi producerar skulle gå till hundmat, säger Asén.
Hon menar att med ett enda stort betesområde med alla får samlade så kunde vakthundar kanske vara effektivt.
– Jag vet att vissa har provat med andra djur, som lamor, som vakt till fåren. När vargen ser att det är andra i hagen som beter sig annorlunda än fåren så blir den förvirrad. Men jag har förstått att det begränsar arbetet en hel del.
Ljud som ska skrämma vargen och uppblåsbara gubbar som fladdrar upp med jämna mellanrum lär vargen vänja sig med. Så det är nog rovdjursstängslet som gäller, menar Asén.
– Sen har vi kanske inte så mycket erfarenhet i de här trakterna så att vi skulle veta vad som fungerar, säger Lindfors.
Under tisdagen gjorde Lindfors det sista arbetet med stängslet så inom en snar framtid kommer Aséns får att beta i hagen i Gennarby igen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.