Låt tillväxtregionen Åbos behov styra om man ska få bli jurist och provisor vid ÅA
Vid Åbo Akademi kan man bli rättsnotarie och farmaceut, men inte jurist eller provisor.
De är treåriga kandidatutbildningar och för många som har valt inriktningarna är det som att säga att de får studera halvvägs – även om de får ett yrke.
Sen om, eller när, de vill studera vidare, ska de in i en ny ansökningsprocess, till Turun Yliopisto respektive Helsingfors Universitet.
I Finland kan man bli provisor på svenska enbart vid HU, som också axlar det svenskspråkiga juristansvaret med utbildningar i Helsingfors och Vasa.
Det här vill akademin ändra på.
Undervisnings- och kulturministeriet har fått en anhållan om 25 studieplatser på årsnivå för jurister, medan man önskar ta in 15 i året för studier till provisor. I nuläget utbildar farmacin 10 per år på magisternivå, inom läkemedelsutveckling och medicinsk teknologi.
Dessa skulle inbakas i provisorskvoten och därför skulle det enbart handla om ytterligare fem studerande på årsnivå för farmacin.
Akademin har inte tvekat. Den säger sig garantera kvalitativa utbildningar – men tveksamhet har uttryckts från andra håll, finns det tillräcklig med kompetens i Finland för att fylla det lärar- och professorsbehov som uppstår?
Här går åsikterna starkt isär. Ett litet land har ett begränsat utbud högt kvalificerade, ett litet land vinner på spetssatsningar och specialisering, ja.
Men är det inte lite tokigt om andra parter ska döma ut ÅA:s attraktionskraft för professorsrekrytering? Borde det inte vara ÅA som bedömer om ÅA kan lyckas rekrytera kompetent personal?
Näringslivsparalleller är väl inte så comme il faut i universitetsvärlden, men säg det it-företag som sa till ett annat att ni kan absolut inte börja med liknande programvaruutveckling som vi, då finns en risk att våra bästa hjärnor söker sig till er?
Kanske bäst hålla sig till parallellerna mellan rättsnotarier och farmaceuter… De är många även om de inte är helt jämförbara.
Apotekarrättigheterna är reglerade och arbetsmarknaderna ser olika ut.
Det finns ett mer begränsat behov av rättsnotarier medan apoteken och läkemedelsindustrin snarast knycker farmaceuterna från ÅA innan skolbänken kallnat.
Därför är det naturligt att rättsnotarierna gärna studerar vidare, vilket majoriteten i dag gör vid Turun Yliopisto. Färre fortsätter vid HU. För den farmaceut som vill bli provisor finns inget alternativ, det är HU som gäller.
En gemensam nämnare – för TY och HU – är att de tvåspråkiga utbildningarna i praktiken ofta är finskspråkiga med möjlighet att avlägga tentamen på svenska.
Det här vill ÅA också ändra på. Akademin vill utbilda på svenska.
Att den som får en provisors- eller juristexamen från ett finländskt universitet förutsätts kunna även finska är nämligen självklart.
Talar vi jurister skulle ÅA-juristerna fylla ett specialbehov – Åland behöver jurister som kan finländsk lagstiftning och som kan kommunicera med fastlandet. Ålands marknad är liten, men det landskap som ÅA framförallt har motiverat sina äskanden med är Egentliga Finland.
ÅA säger att här finns ett behov som inte mättas med dagens jurister. Juristförbundet säger annat.
Här har vi pudelns kärna. Hur många jurister behövs det? Hur många provisorsjobb finns det?
Tänk om dragkampen över Helsingfors–Åbo–Vasa-axeln kunde glömmas och vi skulle fokusera på vad den här delen av landet behöver. Då är det Turun Yliopistos utbildningar ÅA ska pejlas mot.
Jurister utbildas vid TY men inom juridiken har också ÅA stolta traditioner att falla tillbaka på, inte minst inom folkrätt och mer specifikt mänskliga rättigheter där ÅA ligger i framkant.
Vid TY kan man inte studera farmaci alls. Det betyder att ÅA:s farmaci redan nu attraherar många finskspråkiga som badar i svenska under sin universitetsutbildning. Plus att ÅA redan utbildar på magisternivå i läkemedelsutveckling, vilket skulle inbakas i provisorskvoten.
Argumenten för att ÅA bör få provisorsutbildningen verkar mycket starka. Lägg ännu till att Åboregionen står för 50 procent av Finlands läkemedelsexport.
Den sektor som definieras livsvetenskaper och hälsa sysselsätter 5 700 personer i Åboregionen. Imponerande siffror.
Ställ det i relation till var i Finland man får utbilda sig till provisor: vid Helsingfors universitet och i Kuopio, vid Östra Finlands universitet.
Juristernas arbetsmarknad kan delvis förliknas med läkemedelssektorns, även jurister behövs både i den offentliga och i den privata sektorn.
Om tillväxtregionen Åbo har omättade behov är det förhoppningsvis dessa behov som ska styra, inte vad andra universitet eller intresseorganisationer anser.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.