ÅU 15.03.2018 06:001

Jämsä, Kaustby, Nyslott, Pieksämäki, Rovaniemi och Ylöjärvi. I det här sex kommunerna ville man erbjuda skolelever en möjlighet att välja ett annat främmande språk än det andra inhemska språket. I klarspråk betyder ”främmande språk” såklart den obligatoriska skolsvenskan.
De sex kommunerna ansökte om tillstånd om att elever på femte eller sjätte årskursen ska få välja ryska, spanska, franska eller tyska i stället för svenska. Alternativen varierar, men ryska är det språk som förekommer oftast i ansökningarna.
Nyslott har ansökt om tillstånd för fyra skolor, de övriga för en skola var. Experimentet skulle omfatta totalt 486 elever, vilket inte är mycket. Antalet är rentav obetydligt, då man beaktar hur det hela har motiverats och marknadsförts politiskt.
”Det svala intresset för språkförsöket ute i kommunerna indikerar att regeringen i princip har gått på en stor mina då den har svalt Sannfinländarnas bete”, kommenterade Kenneth Myntti i sin ledare i Österbottens Tidning och Vasabladet (27.2).
Tidigare sannfinländaren och numera ordföranden för De blå, Sampo Terho, ondgjorde sig över resultatet. I en intervju för MTV (23.2) sade Terho att det berodde på att man i kommunerna inte förstått vad experimentet egentligen handlade om.
Eller så förstod skolfolket vad experimentet handlade om – men de insåg inte bara poängen? Inte ens Sannfinländarna i Helsingfors ville ersätta skolsvenskan med något annat språk.
Listan med de sex som vill testa något nytt väcker frågor. Nyslott i öst är ingen överraskning, det intressanta är att ingen annan kommun vid östgränsen vill låta ryskan knuffa ut svenskan.
I Villmanstrand fattades beslutet utgående från en föräldraenkät, som tydde på att folk inte alls engageras av frågan. 715 vårdnadshavare fick enkäten, endast 92 svarade – och listan på dem som ville att barnet skulle lära sig ett annat språk hade bara 13 namn.
Om intresset för att byta svenska mot ett annat skolspråk är så här svagt till och med vid östgränsen, kan vi bara dra slutsatsen att ”motståndet” mot svenska inte kan vara så utbrett som man ibland låter förstå.
Rovaniemi är en överraskning på listan. Varför slopa svenskan i en region där språkkunskaper och sysselsättningsmöjligheter rimligtvis går hand i hand i och med närheten till Sverige och Norge? Svenska behövs väl också inom turismen? Besynnerligt, utan tvekan.
Kaustby, granne med svenskdominerade Kronoby, var en annan överraskning. Där som Villmanstrand hann med en föräldraenkät, tyckte Kaustby bildningsnämnd att det var så bråttom att en ansökan sändes in, utan att ens kommunstyrelsen fick diskutera frågan. Det innebär att 31 elever som i höst börjar sexan kan ersätta svenska med tyska, franska eller spanska.
Det intressanta var att den ena av de två som i Kaustbynämnden inte ville vara med om experimentet är sannfinländare.
Skolans egen rektor Majlis Tastula och kommunens bildningsdirektör Henry Paananen hade inte heller önskat ett deltagande i experimentet, rapporterade Österbottens Tidning (21.2).
Tågordningen är följande: Utbildningsstyrelsen har sänt sitt förslag till Undervisnings- och kulturministeriet, som sedan beviljar försökstillstånden. Det är först därefter vi får se vem alla som verkligen går vidare. Ett besked är att vänta inom kort, ”lähiaikoina”, var beskedet från ministeriet igår.
Kenneth Myntti räknade med att föräldrars ointresse kan leda till att någon av kommunerna beslutar fortsätta som förr:
”Det här borde uttryckligen ske i Kaustby som har naturliga kontakter till svenskdominerade kommuner och som absolut inte har något att förlora på att hålla kvar den obligatoriska svenskan på skolschemat.”
Här gick det sedan så att Kaustby kommunstyrelse faktiskt ryckte in och beslutade att kommunen inte ska delta i experimentet.
En annan faktor är pengarna. Vad kostar det att anställa nya lärare? Det börjar också bli bråttom med att hitta de lärare som i augusti ska sätta sig vid katedern.
Det att en kommun ansökt om tillstånd för språkexperiment betyder inte automatiskt att det hela blir av. Myntti anser att regeringen därför borde blåsa av hela äventyret, som inte rönt tillräckligt stort intresse.
I teorin kan det gå så att 486 finskspråkiga skolelever väljer ett annat språk än svenskan i höst, men sannolikt blir de färre. Det är långt från den övre gräns som ställts för experimentet, 2 200 elever.
Intresset för den upphaussade nya friheten har svalnat – om det ens någonsin existerat.
Regeringen kommer knappast att göra så som Myntti önskar. Med De blå i en skakig regering och Sannfinländarna som ett starkt oppositionsparti är det tryggare att säga ja till alla sex kommuner. Och bra så: att nu säga nej skulle bara leda till en uppståndelse som inte gynnar det svenska, tvärtom. Det skulle rentav ses som något förmyndaraktigt: först en lag med ett löfte, sedan ett nej.
Experimentet blir på sin höjd ett lokalt fenomen, där ett fåtal skolor tillåts testa något nytt – och se hur besvärligt det är. Framför allt är hela processen ett bevis på hur marginellt det verkliga intresset är för att slopa skolsvenskan.
 
Korrigerad 15.3 kl 16.07: Kaustby kommunstyrelse har redan beslutat att kommunen inte går med i språkexperimentet.

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln