Lärde sig Åbo stads ledning ingenting av G1-skandalen?

Vintern 2016 tvingades Åbo stad in i en nationell skamvrå.
Turun Sanomat avslöjade att vanvård av åldringar på psykavdelningen G1 fått fortgå i åratal.
Strålkastarljuset riktades mot stadens direktörer: Hur har detta kunnat ske?
Vanvården i Åbo ledde till stora rubriker i alla nationella medier.
Sommaren 2019 avslöjar ÅU att en konflikt fördröjer planeringen av ett nytt psykiatriskt sjukhus i Kuppis. Sjukhuset är tänkt att byggas på den så kallade Mikro-tomten i omedelbar närhet till ÅUCS övriga sjukhusbyggnader.
Konflikten bottnar i att chefer inom Åbo stad är osäkra på om ett psykiatriskt sjukhus passar in i området som profileras som en del av ”smart and wise Turku.” Ett bygge på Mikro-tomten borde vara en inkörsport till vetenskapsparken i området.
I oktober 2016 riktade en konsultrapport svidande kritik mot arbetskulturen vid den skandalomsusade avdelningen G1.
Vården styrdes av vårdarnas känsla av vad som borde göras och hur – det vill säga av det som på finska kallas ”mutu”, där någon har på känn att något ska göras si eller så.
Vårdansvaret var bristfälligt och saknades ibland helt och hållet.
Vartefter G1-skandalen rullades upp i offentligheten tvingades stadens ledning ner på knä. Fyra ledande tjänstemän fick en varning.
I mars 2017 – ett år efter Turun Sanomats avslöjanden – bad stadsdirektör Aleksi Randell om ursäkt för vanvården. Ursäkten riktades till de drabbade patienterna och deras anhöriga.
En ursäkt kan förvisso vara på sin plats och kännas välkommen för de berörda. En offentlig ursäkt är ett sätt att bekänna sin skuld.
Men ord räcker inte. Ett trovärdigt ”förlåt” måste följas av uppriktigt försök till förändring – så att det man bad om ursäkt för inte sker igen.
Aleksi Randell är inte längre stadsdirektör i Åbo. Hans partikamrat Minna Arve har tagit över rodret.
ÅU ställde i somras (ÅU 12.6 2019) frågor kring orsakerna till konflikten bakom det psykiatriska sjukhusets placering. Stadsmiljösektorns chef Christina Hovi svarade:
– Problemet med psykiatriska sjukhuset är att vi skulle vilja ha en levande gatumiljö med caféer och butiker och psykiatriska sjukhuset är ju väldigt slutet. Där är största skillnaden. Om det är fråga om något annat går det bra men om det är ett psykiatriskt sjukhus är det ju ganska svårt att ha till exempel öppna caféer.
Hon backades upp av stadsdirektör Minna Arve som via stadens informatör meddelade ÅU att hennes syn på sjukhusets placering överensstämmer med Hovis. (ÅU 17.8 2019).
Ledningen för Åbo stad har sålunda på känn att ett psykiatriskt sjukhus inte passar på paradplats i en dynamisk framväxande del av Åbo.
Den psykiatriska vården har mycket mörker i sin historia. Okunskapen om och rädslan för psykets störningar har varit stor. Vårdmetoderna har tidvis varit både omänskliga och grymma.
Spår av nedärvd, snedvriden psykvårdskultur kommer fortfarande upp i dagen – det visade bland annat G1-skandalen.
Jesper Ekelund, chef för den psykiatriska vården i Egentliga Finland, bemöter stadens direktörers rädsla för ett psykiatrisk sjukhus med att tala för öppenhet.
Det är en gammalmodig uppfattning att psykiatrisk vård är avlägset, stängt och fängelseliknande. Psykiatrisk vård berör en stor del av befolkningen och som koncept passar sjukhuset bra in mellan A–sjukhuset och vetenskapsparken, säger Ekelund i ÅU den 17 augusti. Det nya sjukhuset är tänkt att bli öppet och transparent.
I måndags ordnades ett informationsmöte om planerna på sjukshusbygget.
Beslut om byggstart finns ännu inte, ett och ett halvt år efter att planeringen inleddes. Till ÅU säger stadsmiljöchefen Hovi (ÅU 8.10 2019) att ett psykiatriskt sjukhus trots allt kunde vara möjligt på tomten om det faktiskt får en öppen karaktär, med till exempel ett café i den nedre våningen.
Turun Sanomat skriver att stadens tjänstemän bekymrat sig för att det kan uppstå problem på tomten på grund av planerade spårvagnslinjer och nya busshållplatser.
Vad lärde sig Åbo stads ledning av skammen i samband med G1-skandalen? Att man offentligt ska be om ursäkt och därefter snabbt vända blad?
Men det duger inte.
Det krävs mer än läpparnas bekännelse för att förbättra ramarna för den psykiatriska vården i Åbo och landskapet.
Stadens högsta ledning kan inte lägga sig i hur den dagliga vården går till på avdelningarna.
Men de kan medverka till bättre förutsättningar för psykvården. Att agera för att lätta på stigmat kring psykiatrisk sjukdom är ett sätt.
Och därför är ett psykiatriskt sjukhus på paradplats i Åbo ett välkommet nybygge.
Mitt bland start up-företag, kontorsskyskrapor, nya hotell och Åbos dyraste lägenheter.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.