Lärarnas högsta önskan är att undervisa – en hälsning till politikerna är att varje elev borde få bli sedd, varje dag
I artikelserien ”Kaffesnack” träffar ÅU olika målgrupper inför riksdagsvalet 14.4.2019. Vilka teman är viktiga, vad borde politikerna diskutera, vad borde nästa riksdag rätta till eller fatta beslut om?
I valet den 14 april väljs 17 ledamöter från Egentliga Finlands valkrets till Finlands riksdag för fyra år framöver.
Ny läroplan, ny lagstiftning om elevvård, en allt större andel elever med individuella planer och särskilda behov, en ökat behov av tilläggstjänster och samverkan med enheter utanför skolvärlden – när klasslärarna räknar upp vad som har förändrats i deras jobb de senaste åren vill inte listan ta slut.
Visst, många förändringar är till det bättre.
Det går inte att hitta en lärare som inte skulle önska att deras elever i 6–12- eller 13-årsåldern skulle bemötas som individer, men tiden vill inte räcka till.
När var femte elev har en plan för sin skolgång finns mycket att
I dag har var femte elev i Malms skola en plan, uppgjord av en klasslärare eller en specialklasslärare i samråd med specialläraren, vårdnadshavarna och andra sakkunniga.
Trenden är densamma i hela landet, enligt Utbildningsstyrelsen har 17 procent av eleverna en egen plan.
I Malms är de nästan 80 elever av 334, vilket betyder att det i så gott som varje klass finns en eller flera vars behov läraren skall beakta.
Att andelen är så stor beror också på att Malms skola är hemskolan inom Pargas kommunområde i Pargas stad för elever med stora särskilda behov. Det finns elever som har en plan för lärandet inom det allmänna eller intensifierade stödet och de eleverna finns för det mesta i de vanliga klasserna.
Sedan har vi elever med en individuell plan inom det särskilda stödet och de går i en mindre grupp i vissa ämnen men är därutöver integrerade i sin “stora” klass i de ämnen det är möjligt.
– Att skriva planer och planera för undervisningen för dessa elever tar mycket tid utöver undervisningstiden, säger speciallärare Nea Kronberg.
Planerna ska vara klara inom oktober så speciellt då är arbetsbördan stor och dagarna blir långa.
Nea Kronberg är speciallärare i Malms skola. Foto: Anja Kuusisto
”Skulle vi få göra det där jobbet vi utbildades till”
Att se elever som individer är uttryckligen vad lärarna vill – men samtidigt är det tydligt att någonting är på tok när lärare efter lärare säger att dennes högsta önskan skulle vara att få undervisa.
– Att få göra det där jobbet man tyckte att man utbildade sig till, säger klassläraren Rappe Ahlbäck och tillägger:
– Det är framförallt planeringen som blir lidande då allt annat tar sådan tid, och då är det ändå enklare för mig som har 30-årig erfarenhet.
– Mest bekymrar det mig att det finns så många unga lärare som blir så slutkörda att de överväger branschbyte, säger Ahlbäck.
”Varje elev bord få bli sedd, varje dag”
– Det jag önskar är att varje elev skulle bli sedd, varje dag, säger Susanne Båge, det här läsåret klasslärare för en grupp andraklassister.
– Att inte öka gruppstorlekarna är viktigt. Nu har jag 20 elever och trots att vi är två vuxna i gruppen, jag och elevassistenten, har vi svårt att räcka till, 8-åringar är små.
– De som behöver mest hjälp får ofta mest uppmärksamhet. Men också starka elever har lika stor rätt att bli sedda och få bra undervisning, funderar Båge och elevassistenten Annica Stubb.
Åsa Hermansson, nu klasslärare för tredjeklassare, instämmer. Hon säger att det är en enorm skillnad om man har 15 eller 21 barn i gruppen.
I lärarrummet i Malms skola är de gemensamma kaffestunderna sällsynta och korta. Foto: Anja Kuusisto
De har alla mångårig erfarenhet och egentligen lovsjunger de både sin skola och Pargas stad. Staden har inte prutat på skolornas resurser lika mycket som på många andra håll i Svenskfinland, säger de.
Även om läroplanerna och lagstiftningen kring elevvården är nationell, kan variationerna mellan och inom kommunerna vara stora.
– Kanske borde det finnas ett regelverk för gruppstorlekar för de minsta, ettorna och tvåorna. Någon slags gaffel som kommunerna inte fick överskrida, funderar Båge.
Den stora mötesrumban är en nyare ingrediens i lärarjobbet
När lärarnas huvudförtroendeman Annika Norrgård och lektorn i finska och engelska Melker Rejström tar en kort kaffepaus lyfter de fram mötesspringet. Det är det inslag som starkast ökar i lärarens arbetsbild.
Möten efter möten, samtal med föräldrar, terapeuter, möten med socialen, med vårdpersonal.
Sedan tillkommer tilläggsjobb via nätet, resultat och undersökningar som ska fyllas i, på Wilma finns information om att den eleven bör sändas till tandvård, den till talterapeut, den bör påminnas om att efter skoldagen gå…
– Man vill förstås göra rätt och minnas allas behov, men ibland är det svårt, man räcker inte till, säger Rejström.
Annika Norrgård är huvudförtroendeman för klasslärarna. Här tillsammans med en grupp fjärdeklassare. Foto: Anja Kuusisto
Lärarna syns sällan i lärarrummet
I Malms skola består kollegiet av 30 lärare, 15 elevassistenter och några till. I lärarrrummet kommer och går folk, men mestadels är rummet alldeles tomt – medan ÅU distansjobbar från lärarrummet i några timmar en vanlig skoldag.
Lärarna är i klass, eller är på gården med eleverna. Såsom de ska. Om de inte är på möten.
– Mötesrumban ökade då trestegsstödet infördes, säger Annika Norrgård.
Det ingår i lagen om elevvård från 2014. De tre stegen är att eleven kan ha behov av allmänt stöd, av ett intensifierat stöd eller behöva särskilt stöd.
Små grupper finns men integration i stor klass sker ofta
I Malms skola går de elever som har funktionshinder av olika slag. De har små undervisningsgrupper, men man integrerar i vanlig större klass så mycket som möjligt.
Varje elev som är inne i det här systemet och har en plan har sin egen pool av samarbetsparter och varje gång eleven eventuellt flyttar från en stödnivå till en annan blir mötesrumban och kartläggningarna igen digra och mötesprotokollen fler.
– Dagens läroplan utgår från elevens rättigheter. Läroplanen är flexibel men flexibiliteten skapar också osäkerhet, gör man på rätt sätt, uppfylls målen, och har man tillgodosett också de starkare elevernas behov, säger Annika Norrgård.
– Dagens politiker förstår nog inte skolvardagen, att läraren numera uppfattas vara lärare 24/7, säger Rappe Ahlbäck.
– Men välkomna hit bara, vi tar emot politiker som vill bekanta med dagens skolvärld!
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.