Lärarna och kommunens pengar
Paul SöderholmDen offentliga sektorns mäktigaste serviceproducenter krymper betydligt om några månader. Hur klarar sig de nya kommunerna?
Kommunerna, av vilka en del kallar sig städer, står inför alla tiders omvälvning. Pengar, i kommunernas fall skatter och statsandelar, styr också den kommunala vardagen.
Välfärdsområdena tar snart över en betydande del av kommunernas uppgifter, personal och pengar. Hur kommer pengarna att räcka till för de uppgifter som blir kvar i de nya kommunerna? Det finns trots allt inte oändligt med skattepengar.
Frågan är högaktuell då de nya välfärdsområdenas budgeter ser ut att spräckas redan innan man ens börjat uppgöra dem. Samtidigt varslar fackförbunden om flera stora strejker inom den offentliga sektorn under våren. Kraven som ställs är främst högre löner.
Framöver kommer det sannolikt också att bli en nationell dragkamp om skattepengarna mellan välfärdsområdena och kommunerna. Många kommuner är redan i dag beroende av statsandelar (pengar av staten), då de egna skatteintäkterna inte räcker till.
I bland är det politiskt obekvämt att tala om inkomster och utgifter, men politik handlar i hög grad om att prioritera och fördela pengar. Nuläget, då regeringens pengar räcker till allt, kan inte fortgå hur länge som helst. Vi kommer att få se att någon av de kommande regeringarna verkligen kommer att vara impopulär, då statens inkomster och utgifter ska balanseras.
Den stora ekonomiska frågan för de nya mindre kommunerna kommer att vara utbildningen. Utbildningen är viktig och lärarna har som yrke att skapa framtidens samhällsbyggare. Enligt Finlands svenska lärarförbunds undersökning planerar var tredje lärare att byta bransch. Det här är ett oroväckande antal.
Enligt undersökningen anger 83 procent en för stor arbetsbelastning som orsak, medan 58 procent anger en för låg lön som orsak.
Det finns orsak att se över lärarnas löner, men det finns också skäl att se över hur skolorna i dag fungerar och vilka uppgifter skolan ska ha hand om. Borde skolans och lärarnas befogenheter och position i förhållande till bland annat hemmen och olika myndigheter preciseras?
Trots att kommunerna har ansvar för den grundläggande utbildningen, behövs det både nationella och lokala åtgärder. Det ska finnas starka subjektiva rättigheter, som skyddar varje individ, men det verkar som lagstiftaren glömt bort att varje individ också måste ha skyldigheter, annars fungerar inte vardagen i skolan och inte heller samhället.
När kommunernas kassaskrin blir mindre, kommer kommunernas svängrum att minska. Hur inverkar det här på resurserna och vardagen i skolan? För att markera utbildningssektorns stora roll i de nya kommunerna, kunde en lösning vara att slopa utbildningsnämnderna och lyfta beslutsfattandet i skolfrågor till kommunstyrelsen.
Blir följande stora reform en utbildningsreform där man skapar regionala utbildningsområden?
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.