Kristoffer Nöjd 09.09.2023 04:00

Svenska skolan har inte världens bästa rykte. Ändå har Gripsholmsskolan i Mariefred lockat till sig finlandssvenska lärare i femton år. Fanny Örså från Rosala och Mats Engblom från Ekenäs berättar varför de hellre jobbar på Gripsholmsskolan än hemma i Finland.

”För trevligt för att sluta”

Fanny Örså har just blivit vald till förstelärare på Gripsholmsskolan i Mariefred. Som ett led i att höja statusen för läraryrket i Sverige har man infört ett system med så kallade förstelärare. För Örsås del innebär det att hon kommer att bedriva utvecklingsarbete på skolan en tid framöver.

– Jag ska utveckla och inspirera. Det innebär merarbete men också högre lön. Det är ett sätt för lärare att kunna klättra i karriären. Det känns spännande. Det ledsamma i Sverige är att man ser på läraryrket på ett annat sätt. I Finland kunde man tycka det var fint att ha studerat till lärare. Här ekar studieplatserna tomma trots att det inte är några svårigheter att bli antagen. Det är en av de saker jag vill göra här, att visa att jag är stolt över att vara lärare.

Örså är inne på sitt elfte år som klasslärare på Gripsholmsskolan.

– Jag jobbade tre år i Helsingfors innan jag ville ut på ett äventyr. Jag skulle testa det här i ett år. Ett år blev två år och mitt i allt elva. Det var alldeles för trevligt för att sluta äventyret. Så nu har jag jobbat mycket längre i Sverige än i Finland.

Kristoffer Nöjd

Kollegan Mats Engblom från Ekenäs är solbränd men lite sliten efter att ha bestigit Kebnekaise två gånger med elever från årskurs 9. Det är en del av skolans pedagogik. I skolan satsar man mycket på hälsa, motion och friluftsliv. Man strävar på ett konkret sätt till uthållighet som ska hjälpa eleverna, inte bara i skolan utan också i livet. Utmaningarna börjar redan i förskoleklassen och trappas upp så att de avslutas med att bestiga Sveriges högsta topp.

I Gripsholmsskolan har eleverna dubbelt så mycket idrott som i Finland – 180 minuter i veckan. För högstadiet betyder det tre gånger 60 minuter i undervisningstid. Utöver det har man 30 minuter innan och 30 minuter efter lektionen.

– Då kan man göra skillnad. Det skulle aldrig gå att bygga upp konditionen inför till exempel Kebnekaise om jag inte träffade eleverna tre gånger i veckan. Här kan välja att satsa mer på idrott och hälsa än i en kommunal skola.

Skolan har mentorer som Arne Trageton och John Steinberg inom pedagogik och äventyraren Renata Chlumska och skidtränaren Christer Skog inom idrott som träffar skolans elever regelbundet och ibland mer spontant.

Känner att gör en insats

Engblom gör sitt femte år som lärare i idrott på Gripsholmsskolans högstadium. Han kom också för att testa i ett år efter att ha jobbat på Höjdens skola i Tenala och på högstadiet och gymnasiet i Ekenäs.

– Inte en dag har jag ångrat att vi kom hit.

Vad är det som gör att man stannar?

– För min del har det varit hela äventyret. Jag var visserligen inte med från starten men har ändå fått vara med och bygga en skola. Det har man ju aldrig varit ens i närheten av. Det är jättekämpigt men man får också sätta sin egen prägel på någonting. Man känner att man gör en viktig insats. Dessutom har alla som kommit från Finland varit i samma situation. Man har blivit klistriga, nästan som en familj. När jag kom var vi alla i samma livssituation. Ingen hade barn ännu och man umgicks jättetajt. Man blev jättegoda vänner och jobbade med sina goda vänner. Stämningen är jättegod, säger Örså.

Dessutom säger Örså att hon fått uppleva saker som hon inte hade gjort på annat håll.

– Vi har bestigit Kebnekaise, vi har cyklat till Finland, vi har åkt till Globen på julfest. Det är alldeles för roligt för att sluta.

Bygger nytt

Engblom som kom in i skolan då den redan hade funnits i tio år, säger att han ändå kände av samma goda nybyggarstämning.

– Man kände sig välkommen. Det hade inte satt sig några rutiner i väggarna. Det finns inte ”min” eller ”din” plats eller ”jag gör det” och ”det gör jag inte”.

– Eller ”så där har vi alltid gjort”, inflikar Örså.

– Det finns absolut inte här. Vi testar nya saker varje år och lär oss av varandra. Vi blir utmanade på ett annat sätt och det är roligt att jobba, säger Engblom.

Örså konstaterar att det kanske inte passar alla att vara med och bygga något nytt och att hitta nya former.

– Men det jag tror är gemensamt för oss är att vi har drivet, vi är ambitiösa, vi har tankar och vill nå lite längre.

Flexiblare i friskola

Det finns vissa skillnader i att jobba i en friskola.

– Vi kan fatta snabbare beslut. Man är mer flexibel i mycket, vilket jag tycker är en styrka. Kösystemet har man inte heller varit van med. Och vi gör ju helt andra saker än andra svenska skolor gör, säger Örså.

– Här satsar man ju verkligen. Skolans ledord är hjärna, hjärta och hälsa. Rektorn poängterar alltid kärlek och gränser. Man pratar inte lika högt om det i Finland. Man utgår mer från en färdig mall i Finland där man vet att så här ska det vara. Men man pratar inte på samma sätt om hur man ska nå dit, säger Engblom.

Örså liknar friskolan vid en produkt. Man behöver vara tydlig med skolans profil.

– Profileringen finns för att folk ska förstå vad man får om man sätter sina barn i den här skolan. Det gynnar också oss lärare att lyfta fram vilka grejer det är fråga om. I Finland kanske man inte riktigt kan sätta fingret på vad skolsystemets styrka är. Det har vi fått fundera på jättemycket hos oss.

Vi kan plocka det bästa av båda länderna. Det vi vet att är bra i Finland tar vi med oss hit.

Örså och Engblom studerade samtidigt och lärde känna skolans rektor Nina Lidfors när hon var rektor på Vasa övningsskola.

– Det att Nina var här och byggde skolan gjorde att man insåg att Åbo Akademi och pedagogiska fakulteten ger en bra utbildning. Det har fört oss hit. Den finländska lärarutbildningen är bra och lång. Att Nina varit involverad också där kändes lite som en kvalitetsstämpel för Gripsholmsskolan, säger Örså.

Både Örså och Engblom säger att de inte hade varit lika intresserad av någon annan godtycklig skola i Sverige.

– Här får man jobba som i Finland men i Sverige. Det är jättekul att få ta med en bit av Finland hit. Man blir extra stolt och blommar ut på ett annat sätt i sitt jobb, säger Örså.

– Vi kan plocka det bästa av båda länderna. Det vi vet att är bra i Finland tar vi med oss hit. Men det finns också många saker som funkar jättebra här. Jag känner att jag utvecklats mer och har blivit betydligt bättre som lärare här. Man känner sig uppskattad som lärare i den här skolan. Hemma tas man kanske mer för givet.

Kristoffer Nöjd
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln