Påståendet baserar sig på tolv intervjuer med lärare vid olika yrkesskolor. Lärarna som Helsingin Sanomat intervjuat berättar om närvårdarstuderande som inte borde jobba med människor och studerande som kommer berusade till prov. En lärare berättar för HS att hen tror att endast fem av hens 25 elever slutför sina studier och utexamineras.
På yrkesskolan Prakticum i Helsingfors och yrkesskolan Vamia i Vasa anser man att situationen inte är så dålig som Helsingin Sanomats artikel får det att låta. De sticker ändå inte under stolen med yrkesutbildningens utmaningar.
— Jag förstår frustrationen. Det har hänt så mycket i yrkesutbildningen. Lärarnas jobb har förändrats i och med den nya reformen som betonar individualism. Lärare ska hinna följa med och ha tid för varje enskild elev, säger Harriet Ahlnäs, rektor vid yrkesskolan Prakticum i Helsingfors.
Under de senaste åren har en reform av yrkesutbildningen på andra stadiet gjorts. Den nya reformen innebär mer flexibilitet för studerande. Studerande kan friare välja kurser och läroplanen är mer fokuserad på vad man kan och inte hur länge man studerat. Kontakten med arbetslivet har också förbättrats.

Mindre tid i skolan

Enligt Ahlnäs är reformen i sig bra. Hon får medhåll av Åsa Stenbacka, rektor vid yrkesskolan Vamia i Vasa.
— Reformen har fört med sig många bra saker, det är bara tråkigt att nedskärningar kom samtidigt. Många skolor har blivit tvungna att minska på närundervisningen vilket är synd.
På Prakticum och Vamia ordnas lika mycket närundervisning som tidigare. Man har i stället sparat in på annat.
— Det är förstås en stor skillnad på ungdomar och vuxna. 16-åringar kommer till oss för tryggheten och det sociala. Det kan de inte få i arbetslivet. Vi vuxna måste ta hand om dem, säger Ahlnäs.

Vanligare med inlärningssvårigheter

I Helsingin Sanomats artikel är lärare inom vård oroligast över situationen. Många lärare anser att deras elever inte är lämpade för att ta hand om andra människor. En del berättar om elever med så pass dåliga matematikkunskaper att de inte lyckas dela ut rätt mängd medicin.
Enligt Harriet Ahlnäs på Prakticum har antalet elever med inlärningssvårigheter ökat.
— Det kan ha att göra med resurser som försvinner. Vi har väldigt bra samarbete med staden som erbjuder sjukvård, kurator och psykolog för våra studerande. Men dagens resurser räcker inte för alla.
Åsa Stenbacka vid yrkesskolan Vamia tycker ändå att yrkesskolor blivit bättre på att stödja, handleda och hjälpa elever i tid. På Vamia anser hon dessutom att tröskeln blivit lägre för elever att söka hjälp.
— Jag har själv varit lärare inom vårdutbildning och det som många glömmer är hur mycket det kan hända på tre år. Ungdomar utvecklas massor på tre år.
Enligt Stenbacka ska studerande vara i skolan ända tills de har tillräckliga färdigheter och kunskaper innan de skickas ut i arbetslivet.
— Det är bara positivt att det nu är möjligt. En del blir klara på två år och andra studerar fyra år.

”Prestation ska inte styra finansieringen”

I Helsingin Sanomat artikel säger lärare däremot att de känner sig pressade att godkänna elever i kurser och prov eftersom skolornas finansiering alltmer baserar sig på hur många elever skolorna utexaminerar.
— Lärare ska inte behöva känna sig pressade. Vi skolor måste följa nationella kriterier. Annars får de utexaminerade eleverna inte arbete och sysselsättningen påverkar också finansieringen. Vi gör en björntjänst om vi inte följer kraven, säger Stenbacka.
I och med ungdomsgarantin, vilket innebär att alla har en rätt till en studieplats, har de flesta yrkesskolor slopat urvalsprov och lämplighetstest. En del skolor har till och med färre sökande än vad de har studieplatser att erbjuda. Vilket betyder att de antar alla sökande. Enligt rektorerna är det här inte ett problem.
— Inte ser jag någon märkbar skillnad i motivationen nu jämfört med då vi fortfarande hade inträdesprov, säger Ahlnäs.
Stenbacka poängterar att handledningen är betydligt viktigare än urvalsprov och lämplighetstest.
— Om man märker att någon inte är lämplig för ett visst yrke är det vår uppgift att hjälpa personen att hitta rätt. Men de som har det jobbigt och svårt behöver mycket stöd och det kräver resurser.

Många solskenshistorier

Båda rektorerna är överens om att det inte är de negativa frågorna som präglar yrkesskolorna och deras utmaningar.
— Det är klart att lärarnas oro och uppgivenhet måste tas på allvar. Men det låter som ett jättestort problem. Hos oss handlar det om enstaka fall, säger Åsa Stenbacka.
— Mycket fungerar jättebra och det finns så många solskenshistorier om studerande som hittat sig själva och rätt bransch fast de kanske varit svaga elever i grundskolan, säger Harriet Ahlnäs.