Lärare i Åbo rekommenderar barn ur enspråkigt svenska familjer till hobby på finska – ”ett utmanande språk att lära sig bara i skolan”
I de stora svenska Åboskolorna Sirkkala och Cygnaeus är 2/3 av eleverna starkt tvåspråkiga.
Endast kring 1/3 av eleverna behöver undervisning i nybörjarfinska.
Också i ”nyfi”-grupperna kan nivåskillnaderna vara stora. En del av nyfi-eleverna talar en god vardagsfinska.
Undervisningen i mofi och nyfi har helt olika innehåll, ämnena har varsin läroplan .
– I mofi-grupperna handlar det också om att stärka elevernas svenska, säger Jaana Kivikoski , klasslärare i Sirkkala skola och till utbildningen även ämneslärare i finska.
För många elever är svenskan och finskan jämnstarka språk. Då tränar man i mofi-undervisningen också på att hitta de rätta svenska orden, eftersom finska ord och uttryck spontant kan falla sig naturligare.
I nybörjarfinskan satsar man hårt på att uppmuntra eleverna att våga prata finska. Kivikoski konstaterar att man även i Åbo kan leva ett mycket ”svenskt” liv – utan att dagligen använda finska.
Motivationsproblem finns det dock inte hos nybörjareleverna.
– Alla Åboelever förstår nog att man måste lära sig finska, inställningen är positiv. Annat är det på enspråkigt svenska orter i Svenskfinland, säger Kivikoski.
Hon rekommenderar alla ”enspråkigt” svenska familjer att ge barnen möjlighet att lära sig finska den praktiska vägen: via en finsk hobby, kompisar eller varför inte välja finsk dagvård.
– Finska är ett utmanande språk att lära sig genom att enbart plugga, säger Kivikoski.
Silas Häger på åk 6 får undervisning i nybörjarfinska, i hans familj talar båda föräldrarna svenska.
– Att läsa finska är helt okej. Jag har också en finsk hobby, parkour, säger han.
Språk ända från årskurs 1
Sedan år 2019 ska undervisning i ett språk inledas redan på årskurs 1.
I de svenska skolorna betyder det här undervisning i finska, i finska skolor kan det vara engelska.
På åk 1 i Sirkkala har eleverna gemensam undervisning – oftast i lekfull form – under höstterminen. Efter nyår delas eleverna in enligt bakgrundskunskap.
På årskurs 2 läser eleverna en veckotimme finska, på årskurs 3-5 två timmar. På åk 6 som i år ännu läser enligt det gamla språkprogrammet läser eleverna idag tre veckotimmar nyfi, vilket snart ändras till två timmar (den tredje timmen överförs till undervisningen i åk 7-9).
– På årskurs 6 förbereder vi oss för högstadiet. Övergången från högstadiet till eventuella gymnasiestudier kan vara krävande för många: finskan kan kännas som det svåraste språket i gymnasiet med tanke på studentprovet, säger Kivikoski.
Albin Valli, 12 på årskurs 6, säger att också mofi-undervisningen är krävande på årskurs 6.
– Det var roligare och enklare tidigare. På sexan tar vi det mer seriöst, säger Valli.
Sirkkalaelevernas starka finska leder till att många pratar finska sinsemellan på rasterna.
– Jag pratar nästan alltid finska med mina kompisar. Men jag tycker ändå att svenska är mitt starkare språk, säger Felicia Rehn , 12, på åk 6.
Jaana Kivikoski tillägger:
– Jag tycker huvudsaken är att eleverna har socialt umgänge och pratar med varandra. Det spelar ingen roll om det är på svenska eller finska. Dessutom är engelskan starkt med i bilden idag, via elevernas intresse för digitala spel.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.