Lärare i Åbo och Pargas oroade för abiturienters rättsskydd – bedömningen är olika sträng från år till år
Arkiv/ÅUAbiturienter inför studentskrivningarna 2019. Foto: Fredrik Häggman
Fysikläraren Herman Norrgrann vid Katedralskolan är modfälld. När hans elever fick tillbaka sina studentexamensprov i fysik hade bedömningen sjunkit med i genomsnitt 11,5 poäng från hans preliminära bedömning.
Det betyder i grova drag en försämring med ett vitsord.
I ett fall sjönk bedömningen med 19 poäng – en betygsförsämring med två steg.
– 19 poäng är en extrem förändring, och det finns starka skäl att misstänka att strängheten varierar beroende på vem som rättar. Det gäller inte bara fysik, tidigare år har liknande fall förekommit inom till exempel modersmålet.
Lärarna grundar sin preliminära bedömning av studentexamen på en lista med beskrivningar över goda svar, som studentexamensnämnden publicerar på provdagen. Den slutliga bedömningen görs av studentexamensnämndens censorer. De är inte bundna av beskrivningarna över goda svar, utan fastställer gemensamt de detaljerade bedömningsgrunderna efter skrivningen.
I fysiken är censorerna tre till antalet.
– Det finns uppenbara skillnader. Jag lider med studenterna. Som lärare vill man alltid vara så nära det slutliga vitsordet som möjligt. Man vill inte att eleverna ska känna sig lurade när de får sina betyg.
Norrgrann oroas mest över den principiella faran av en inkonsekvent bedömning.
– Studentexamen har ju fått allt större vikt i ansökningen till högre utbildning. Då är det väldigt allvarligt om bedömningen tillåts variera från år till år, eller skola till skola.
Pargaslärare håller med
Yrkeskollegan Folke Rosenberg, fysiklärare i Pargas svenska gymnasium, stämmer in i Norrgranns kritik. Enligt honom har frågan varit ett hett ämne i lärarkretsar en längre tid.
– Jag har jobbat som lärare i 35 år och det är nog uppenbart att bedömningen har blivit strängare. Det har samtidigt gjort mig mer osäker i min bedömning. Det känns jobbigt varje år, att inte veta vad som krävs.
Norrgrann och Rosenberg är överens om att problemets kärna är studentexamensnämndens ogenomskinlighet. Efter proven kan man kontakta censorerna för att diskutera resultaten, men deras slutgiltiga bedömningsgrunder publiceras ingenstans.
– Mer öppenhet behövs. Känslan är lite som att ’man ska inte gräla med Statens järnvägar, för Statens järnvägar har alltid rätt’, säger Rosenberg.
Mycket makt, lite insyn
Norrgrann fortsätter på samma spår:
– Det är skrämmande med en institution som har så mycket makt, men så lite insyn. Skräcken är ju att en viss andel av finlandssvenskarna systematiskt får sämre vitsord i fysik. Bara misstanken borde leda till en noggrannare undersökning, men ingen annan övervakar studentexamensnämnden än studentexamensnämnden själva.
Om man är missnöjd med sitt vitsord kan man mot en avgift på 50 euro få resultatet omprövat av två oberoende censorer. Men då är det inte själva provet som granskas, utan snarare huruvida censorn utfört sitt arbete i enlighet med censorernas gemensamma riktlinjer.
– Jag minns ett år då ett antal modersmålsskrivningar skickades in för granskning och varenda en kom tillbaka med exakt samma poängsättning som innan. Det borde vara i det närmaste statistiskt omöjligt att tre censorer ger exakt samma poängtal. Därför har jag inte heller uppmanat mina elever att begära omprövning i år.
Norrgrann efterlyser kontrollåtgärder för att säkerställa att censorernas bedömning är enhetlig. Enligt honom borde man dels följa upp hur mycket varje censor sänker lärarens preliminära vitsord, dels hur censorernas bedömning skiljer mellan skolorna.
Han föreslår också en systemändring så att censorerna bara rättar en uppgift var, inte hela prov. På så sätt skulle risken för variationer spridas ut.
– Skräcken är ju att en viss andel av finlandssvenskarna systematiskt får sämre vitsord i fysik. Det finns så mycket som kunde göras för att säkra att bedömningen är rättvis.
Studentmössa.
Studentexamensnämnden: Ingen orsak till oro
Vid Studentexamensnämnden är man medveten om att kritik mot bedömningen förekommer.
– Klagomål dyker upp med jämna mellanrum, men de brukar oftast kunna lösas i samförstånd efter diskussion. Vi strävar efter rättvisa, säger ordförande Jari Lavonen.
Studentexamensnämnden granskar internt huruvida censorerna följt de bedömningsgrunder som man kommit överens om under censormötet. Efter skrivningarna jämförs de olika censorernas genomsnittliga vitsord, förklarar Jukka Maalampi som är ordförande för sektionen för fysik i studentexamensnämnden.
– Genomsnitten har också kontrollerats över längre tid. Om vi upptäcker betydande avvikelser så granskar vi om censorn har följt riktlinjerna.
Hur stor måste avvikelsen vara för att vara betydande?
– Det finns ingen exakt gräns, man kan inte jämföra genomsnitten rakt av eftersom antalet prov i vissa fall är väldigt litet. Dessutom rättar ju censorerna olika skolor där abiturienterna klarar sig olika bra.
Är det här ett tillräckligt exakt sätt för att bedöma om censorerna har en enhetlig bedömningslinje?
– Jag har bara varit med i nämnden i ett år, men min bedömning är att skillnaderna har varit så små att det inte funnits skäl för vidare granskning. Kontrollen går dessutom mot det bättre hållet. Tack vare digitaliseringen kan vi nu lättare undersöka om censorernas bedömningar avviker från varandra på längre sikt.
Varför har man inte gett ut de slutgiltiga bedömningsgrunderna?
– Jag förstår att studentexamensnämnden kanske utifrån sett verkar vara stängd, men vi försöker inte mörka något. Man har tänkt att det kan leda till överflödig spekulation och diskussion om enskilda provresultat, som censorn sedan måste besvara. Studentexamensnämnden har litat på censorns yrkeskunskap och att den interna kontrollen räcker.
Lavonen och Maalampi berättar att flera andra förändringar kan komma att införas inom den närmaste tiden. I höst träder en ny studentexamenslag i kraft. Enligt den har examinanden rätt att få uppgifter om tillämpningen av bedömningsgrunderna på examinandens provprestation.
– Ett system där censorerna rättar en uppgift var i stället för hela prov har också diskuterats. Med fysiska prov var det inte möjligt, men tack vare digitaliseringen kunde det låta sig göras, säger Lavonen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.