Landskapen kritiserar järnvägsnätet – nu krävs investeringar på stambanan
Järnvägstrafiken mellan Åbo och Helsingfors får EU-pengar, men andra järnvägslinjer blir bara sämre och sämre, anser flera landskapsförbund. Foto: Jan-Ole Edberg
Landskap som lobbar för stambanan målar upp en dyster bild av järnvägen i dag. Investeringar kan ge stora ekonomiska fördelar och ses som nödvändiga för att nå klimatmålen.
Stambanan, alltså järnvägslinjen mellan Helsingfors och Torneå, via bland annat Tammerfors och Seinäjoki, är i dåligt skick enligt landskapen bakom projektet Päärata+ (Stambanan+).
På fredagen talade representanter för landskapen Österbotten, Södra Österbotten, Tavastland, Mellersta Finland, Satakunta och Birkaland först med politikerna som förhandlar om regeringsprogrammet och sedan med journalister.
– Vi använder fortfarande ett bannät från 1800-talet, säger Karoliina Laakkonen-Pöntys som leder projektet och representerar Birkaland.
Karoliina Laakkonen-Pöntys projektledare för Päärata+, säger att Finland fortfarande använder tågbroar från 1800-talet. Foto: Erik Sandström
Enligt Laakkonen-Pöntys finns det till exempel fortfarande gamla tågbroar i trä och en stor del av sträckorna är i dåligt skick.
På allt fler enskilda platser har hastighetsbegränsningarna sänkts och tågtrafiken förlorar dyrbara minuter eftersom det tar så lång tid att bromsa och accelerera igen.
– Företagen uppskattar att det opålitliga tågnätet leder till omfattande förluster.
Åbo får EU-pengar
Stambaneförespråkarna poängterar att de inte vill lyfta fram några motsättningar med banan mellan Helsingfors och Åbo. Men de förundrar sig att det inte har gjorts investeringar av samma klass i stambanan, som för samman huvudstaden med nästan hela resten av landet. De önskar att beslutsfattarna skulle se på siffrorna.
– Det är bra att tågsträckan mellan Åbo och Helsingfors utvecklas, men det åker nästa fyra gånger fler passagerare mellan Helsingfors och Tammerfors, säger Laakkonen-Pöntys.
EU försöker minska klimatutsläppen och därför finns det stora summor att hämta för investeringar i tågtrafiken. Tågsträckan mellan Helsingfors och Åbo får finansiering eftersom den ligger på rutten mellan S:t Petersburg och Stockholm, vilket är en del av det europeiska tågnätet.
Stambanan är inte en del av EU:s prioriterade tågsträckor och har inte haft möjligheten att få finansiering. Laakkonen-Pöntys vill att projektet tas med i regeringsprogrammet.
– Först krävs det att Finland gör stambanan till ett nationellt projekt och inte bara lappar lite banavsnitt här och där. Utan planering kan vi inte få EU-finansiering.
Flaskhalsen i söder
Landskapen kräver investeringar längs hela stambanan, men framför allt mellan Helsingfors och Tammerfors. Den värsta flaskhalsen är mellan Helsingfors och Kervo som binder samman huvudstaden med både norra och östra Finland.
Juho Hannukainen, planeringschef vid VR, säger att första steget är att låta tågen åka i full hastighet.
– Att slopa de onödiga hastighetsbegränsningarna skulle endast kräva en investering på kring 200 miljoner euro, säger Hannukainen.
Järnvägen är i hård användning av både godstrafik, lokaltrafik och långfärdståg. Enligt Hannukainen behövs fler spår på livliga sträckor så att snabba tåg inte behöver vänta.
–Innan man säger ett ord om entimmeståget till Åbo så behövs fler spår för lokaltrafiken i Esbo och fler än ett spår efter Kyrkslätt.
Tero Voldi, trafiksakkunnig vid Österbottens förbund, säger att det gynnar hela regionen och hela Finland om järnvägsnätet är i skick.
– Det åker nästan femhundratusen passagerare mellan Vasa och Seinäjoki varje år och en stor del av dem åker vidare söderut, säger Voldi.
Tero Voldi, trafiksakkunnig vid Österbottens förbund, säger att investeringar i stambanan gynnar exporten och sysselsättningen.
Foto: Erik Sandström
Voldi efterlyser också investeringar i sträckan mellan Vasa och Seinäjoki. Med 65 miljoner euro kunde man få bort nästan alla plankorsningar som saktar ner trafiken. Ett bättre tågnät gynnar också exporten och arbetskraftens rörlighet.
– Österbotten ska vara koldioxidneutralt 2040. Järnvägen är central för att minska trafikutsläppen – också för industrin, säger Voldi.
On totta ja helppo sanoa että Helsinki -Tampere välillä kulkee neljä kertaa enemmän ihmisiä kuin Helsinki-Turku reitillä. Tampereelta muualle jatkavia eli läpiliikennettä on varmasti paljon enemmän kuin pelkkien Tamperelaisten reissuja. Tampereelle asti on jo tuplakiskot kun Turkuun vain osin, enimmäkseen vain ohituspaikkoja. Siten meillä on suurempi tarve Turussa tuplakiskoille ja Tampereen suunnalla radan kunto jotta junat voivat ajaa täysillä kuten VRn edustaja sanoo. Kiva tietenkin jos saataisiin oman rahoituksen lisäksi niin paljon EU -rahaa jotta molemmat voitaisi tehdä. Eikö tuplakiskojen vetäminen voisi jo nyt alkaa välillä Piikkiö-Halikko, koska siihen linjaukseen muuten ei ilmeisesti ole suurta linjausmuutostarvetta. Turku-Piikkiö ja Halikko-Salo välillä onkin jo enemmän siirrettävä/räjäytettävää ja siltojen rakentamista.
VR tarvitsee uuden varikon niin sen voisi tehdä Turun suunnan ratavedon yhteydessä Espooseen jonnekin Leppävaaran nurkille niin se ei sitten ruuhkauttaisi enempää sitä Keravan pullonkaulaa.
Tämmöisiä ajatuksia heräsi…