Landshövdingens syn på ålänningars roll i krigstid upprör – åländska politiker möts idag
Efter landshövding Peter Lindbäcks uttalande i Nya Åland om ålänningars roll i krigstid har landskapsregeringen begärt ett samråd med självstyrelsepolitiska nämnden idag.
– Vår tolkning är att det inte existerar en allmän skyldighet att gripa till vapen för personer med åländsk hembygdsrätt, säger vicelantrådet Harry Jansson (C) till Nyan.
I en intervju i onsdags sade landshövdingen Peter Lindbäck till Nyan att Ålands demilitarisering inte hindrar att ålänningar kan bli inkallade i händelse av krig.
– Det är Åland som är demilitariserat, inte ålänningarna. De är skyldiga att delta i landets försvar, sade han då.
Det fick tidigare talmannen och lagtingsledamoten Gun-Mari Lindholm (MSÅ) att gå i taket.
– Vad är det han säger? Så har vi aldrig tolkat självstyrelselagen tidigare, sade hon då till Nyan.
Självstyrelsepolitiska nämnden
I samma intervju berättade hon också att hon kontaktat lagtingsdirektören Susanne Eriksson och talmannen Bert Häggblom (Ob) i frågan. Eriksson är också självstyrelsepolitiska nämndens sekreterare och Häggblom dess ordförande.
Susanne Eriksson säger till Nyan att hon inte vill föregå behandlingen i nämnden men bekräftar på fredagen för Nyan att landskapsregeringen begärt ett samråd. Och vicelantrådet Harry Jansson bekräftar att man vill diskutera landshövdingens uttalanden.
– Vi anser att det är principiellt viktigt att se på frågan om Ålands roll vid undantagsförhållanden. Det är viktigt att vi har en samsyn kring detta, säger han.
Självstyrelsepolitiska nämnden är ett rådgivande organ för lagtinget och landskapsregeringen i självstyrelsepolitiskt viktiga frågor och i frågor som rör Ålands externa relationer. Landshövdingens uttalanden är därför högaktuella – och han backar inte från dem.
– Gun-Mari Lindholm har ju helt missuppfattat vad saken handlar om. Den paragraf i självstyrelselagen hon hänvisar till gäller ju bara i fredstid. I krigstid kommer saken i ett helt annat läge, säger han till Nyan.
– Om kriget kommer lär beredskapslagens 3 § träda i kraft med en gång, det vill säga Finland går över i beredskapsläge och undantagsförhållande på grund av krig inträder. Det första som kommer att hända då är att hela självstyrelselagen sätts ur spel.
Lagen inte tillämplig
Harry Jansson är av rakt motsatt uppfattning. Han säger att det var just denna motsättning i synsätt som kom idagen under coronapandemin:
– Frågan var där i vilken utsträckning den finländska beredskapslagen skulle påverka Ålands självstyrelse. Och vi har en tydlig åsikt uttryckt av självstyrelsepolitiska nämnden, som konstaterar att den inte är tillämplig på Åland.
– Självstyrelselagen gör INTE skillnad på fred eller krig.
Enligt Jansson får detta många följder. Ålänningarna är i praktiken befriade från att utföra någon form av värnplikt men däremot föreligger en skyldighet att delta i det civila försvaret.
– Visst finns det ålänningar som kan bli utkallade till militära insatser i händelse av krig, men bara de som som av någon anledning har gjort lumpen, antingen för att de flyttat hit efter tolv års ålder eller för att de frivilligt gjort sin militärtjänstgöring, förklarar han.
– Men i övrigt finns det ingen på gällande lagstiftning grundad skyldighet för ålänningar att gripa till vapen under krig.
Vicelantrådet säger att ålännings insats under kristider består i att utföra såväl arbetsplikt som så kallad befolkningsskyddsplikt. Grunderna för detta anges i självstyrelselagen som även stadgar att ålänningarna inte kan förflyttas bort från öarna utan Ålands samtycke.
– Hur skulle ett sådant samtycke kunna ges om tolkningen är att självstyrelsen upphör att existera under undantagsförhållanden? säger han.
Spricka Åland–riket
Samma oklarhet beträffande vilken lag som ”rår på” den andra – grundlagen eller självstyrelselagen – som under pandemin ledde till oenighet mellan landskapet och riket beträffande restaurangernas öppettider, samma oklarhet har nu öppnat en spricka mellan Åland och riket beträffande ålänningars skyldighet att försvara landet i krig.
– Jo, det är samma rättsliga utgångspunkter som dyker upp här också, säger vicelantrådet.
– Jag förstår om folk inte är nöjda med att vi har olika syn på så grundläggande frågor, men det kan ju vara så att vi bara tolkar begreppen på olika sätt.
Landshövdingen Peter Lindbäck säger till Nyan att han gärna ger sin syn på saken inför självstyrelsepolitiska nämnden idag.
– Talmannen har hört av sig och frågat om jag har beredskap och vilja att komma inför nämnden om de vill höra mig och jag har sagt att, ja, självklart.
Lindbäck säger att det är bra om frågan reds ut på mötet. Men det är tydligt att hans tolkning av lagen står i kollisionskurs med nämndens:
– Det är väl så att starka självstyrelsepolitiker på något sätt vill få det till att grundlagen inte kan inskränka på självstyrelselagen. Men sist och slutligen faller det på sin egen orimlighet.
– Om hela landet är i krig så kan man väl inte ha två parlament och två regeringsorgan som bestämmer på olika sätt?
Michael Hancock / Nya Åland
Landshövdingen har helt rätt! För de övriga beslutsfattarna kunde det vara värt, att litet noggrannare bekanta sig med, hur det går till i Världen och vad händer då ett fientligt land anfaller utan orsak och utan krigsförklaring ett annat helt fredligt land. Det jag hänvisar till är Ukraina och vad som försiggår där!
Vi vet alla att Åland ännu idag fungerar blåögt under ett gammalt Geneveavtal från 1948. Faktum är i alla fall, att ögruppen Åland är en del av Finland som är skyldigt att i en kris eller krigssituation försvara ögruppen. Nåja, det gör man kanske ändå inte genom att stå vid stranden då ”någon” kommer med ”sabeln” i högsta hugg och enbart då skränar, att vi är ett demilitariserat område hit får man inte komma med arméer eller flottor! Jag kan lugnt trösta varje ålänning, att den dag, vilken jag hoppas aldrig dagas, att någon skulle börja ett anfall mot Finland och även mot Sverige, då förfaller alla sådana demilitariserings avtal och även Åland skulle klart vara i krig. Såväl Gotland, Öland som Åland är så strategiskt belägna platser, att ett papper med texten ”avtal” inom det första dygnet skulle vara makulerat och de första missilerna skulle i Östersjöområdet landa på just såväl Gotland, Öland som Åland. I dagens värld, som den nu ser ut, kan det vara värt att räkna med en snabb skolning för dem som inte förstått gå militärtjänstgöringen och kanske även en ålänning hellre håller i handen ett muskedunder än enbart ett pappersdokument med just den dagen en föråldrad och betydelselös text. Vår värld är så osäker och vi vet inte åt vilket håll världen utvecklas i just krishändelser, så det kan i långa loppet vara värt att lämna ett ”blåögt” tänkande bakom sig och se realistiskt på det som händer på inte så långt avstånd från vår ”trygga vagga”. Med detta är min strävan inte att väcka vare sig oro eller att måla f-n på väggen, men den som är förberedd på det värsta, klarar sig alltid bättre då något oväntat händer bakom knuten.
På grund av demilitariseringen är ålänningarna befriade från allmän värnplikt, alltså
militärtjänstgöring i fredstid. Mot den bakgrunden är det ganska långsökt, att totalt
outbildade personer skulle ha skyldighet att utföra militära uppgifter med vapen.
Däremot finns det även i kri(g)stid skyldigheter av civil natur som t.ex. bevakning av
luftrummet och territorialvattnen, underhåll av farleder, oljebekämpning, sjukvård mm.