Landets främsta experter ska dryfta – skulle demokrati och rättsväsende klara av försök att undergräva rättsstaten?
Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) har sammankallat landets främsta experter inom juridik och domstolsväsendet för att diskutera rättsstatens ställning och utveckling i Finland.
Idén om ett rundabordssamtal på hög nivå föddes redan i våras då hon läste en intervju i Helsingin Sanomat med Högsta förvaltningsdomstolens president Kari Kuusiniemi. I intervjun föreslår Kuusiniemi en utredning om hur väl domstolarnas oberoende skulle garanteras i en eventuell situation där icke-demokratiska makter tog över landets ledning.
Sverige har redan startat en liknande utredning. Nu kommer Finland att följa i grannlandets fotspår. Enligt nuvarande tidsplan ska Kuusiniemis önskan bli verklighet den 11 november.
— Jag har sammankallat bland annat experter från Justitieministeriet, Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, universiteten, riksåklagarämbetet och Högsta domstolens tidigare president, i dag domare i Europeiska människorättsdomstolen i Strasbourg, Pauliine Koskelo, säger Henriksson.
— Tanken är att vi ska dryfta frågan om hur Finlands rättsstat fungerar i dag och hur vi ska möta framtiden med dess nya utmaningar.
Inte problemfritt
Nyligen gjorde EU-kommissionen en analys över hur väl varje enskilt medlemsland efterföljer rättsstatsprincipen. I analysen fäste man uppmärksamhet vid vad som fungerar och var det finns problem.
Henriksson har ännu inte fått bekanta sig grundligt med analysen, men säger att hon vet att Finland i det stora hela fått ett gott betyg.
— Kommissionen ansåg speciellt att det var positivt att Finland har inrättat ett separat domstolsverk, säger Henriksson.
Men allt är inte bara positivt i Finland. Henriksson säger att man kan dela in problemen inom domstolsväsendet i två grupper: problem som beror på hur väsendet är uppbyggt och problem som beror på bristande resurser.
— Den första delen tror jag att vi klarar rätt väl, men den andra är lite mer problematisk. Vi har för långa rättegångstider och regeringens mål har varit att förkorta dem. Coronaepidemin har dessvärre lett till att situationen inte blivit lättare. Regeringen har ökat domstolsväsendets resurser med åtskilliga miljoner euro för att korta köerna.
Henriksson betonar att det är viktigt att medborgarna kan ha ett fortsatt starkt förtroende för rättsväsendet.
Resursbrist väcker oppositionell oro
Enligt nästa års budgetförslag riktas omkring 1 miljard euro till Justitieministeriet, varav 300 miljoner går till domstolsväsendet. Totalt föreslås budgeten för 2022 landa på 64,8 miljarder euro.
Från oppositionshåll väcker den ensamma miljarden oro.
Samlingspartiets riksdagsledamot Pihla Keto-Huovinen säger att det hade behövts märkbart mer pengar för att kunna säkerställa finländarnas rättssäkerhet.
— Slutsumman är en mycket liten del av hela budgeten och då pratar vi ändå om en av kärnfunktionerna i vårt samhälle.
Hon betonar också att det inte räcker med att rikta tillräckligt med pengar till endast en institution.
— Det krävs att polisen, åklagaren, domstolsväsendet och fångvården alla får de resurser som behövs. Om det brister vid en så brister hela kedjan.
Keto-Huovinen säger att finländarna i nuläget inte får sina rättsärenden prövade inom skälig tid. Hon har själv tidigare arbetat som åklagare.
— Jag minns ett fall som handlade om en barnmisshandel. Det tog 4 år att få fallet upp till behandling i tingsrätten.
Coronaepidemin ledde enligt Keto-Huovinen till att köerna förlängdes ytterligare, men grundproblemet existerade långt innan epidemin.
Ökat behov av fortbildning
Justitieminister Henriksson betonar att tillräckliga resurser är A och O, men hon efterlyser också andra åtgärder. Bland annat hoppas hon få se satsningar på fortbildning och arbetshälsa.
— Brotten, världen och juridiken har blivit så pass mycket mer komplexa. Ingen domare klarar sig längre enbart med den kunskap hen en gång fått från juridiska fakulteten.
Henriksson säger också att man måste göra allt för att de anställda ska trivas och därmed vilja stanna kvar i branschen.
Också Keto-Huovinen är inne på samma spår, men betonar att inget problem löses om inte kärnproblemet med de bristande resurserna blir löst.
— Arbetshälsan lider om de anställda ständigt arbetar långa dagar och under tidspress. Ingen orkar i längden med det, säger hon.
— Och visst är fortbildning viktigt, men den är inte till någon nytta om de anställda helt enkelt inte hinner fortbilda sig på grund av att hundratals fall ligger på hög.
Rättsstatsprincipen i korthet
Kärnan i rättstatsprincipen är en högklassig lagstiftning som tryggar de grundläggande och de mänskliga rättigheterna. Dessutom ska oberoende domstolar se till att dessa tillämpas.
Rättsstatsprincipen betonar även att alla är lika inför lagen, att rättssäkerhet råder och att makten i landet är delad.
Rättsstatsprincipen är en av de mest centrala värderingar Europeiska unionen bygger på.
Alla medlemsländer i unionen har förbundit sig att följa rättsstatsprincipen då de anslöt sig till EU. Trots det har man inom unionen diskuterat problem i Polen, Ungern och Malta.
I juli 2019 antog Europeiska kommissionen ett meddelande om att stärka rättsstatsprincipen inom unionen.
I oktober 2020 kom Europeiska kommissionen med sin första rapport om rättsstatsprincipen i EU. Rapporten ska stärka de metoder unionen kan använda sig av för att stödja rättsstatsprincipen och förebygga rättsstatsproblem.
Sofia Westerholm/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.