Lamt intresse då alternativa utsläppsplatser från reningsverket i Dalsbruk presenterades för allmänheten
Här syns de fyra alternativen till var avloppsvattnet från Tyska holmens reningsverk kunde släppas ut.
Informationsmöten om avloppsvattenrening brukar engagera Kimitoöborna, men på tisdagskvällen då Kimitoöns Vatten ordnade ett infomöte om utsläppspunkten för reningsverket i Dalsbruk var det inte fler än drygt 20 som dök upp.
Villa Lande i Kimito hade valts som mötesplats, eftersom man ännu minns motsvarade möte, då 200 personer trängdes i fullmäktigesalen i Dalsbruk.
Det här var första gången som de fyra alternativen för var avloppsvattnet från reningsverket kan släppas ut presenterades. Senast den sista december ska ansökan om utsläppsplats lämnas in till regionförvaltningsverket.
Högsta förvaltningsdomstolen har beordrat att Kimitoöns Vatten att lämna in en ansökan om förflyttning av utsläppsplatsen till en mindre skadlig plats och bifoga en utredning över möjliga alternativ.
Alternativen togs fram för mer än ett år sedan
Det var under ett möte för ett och ett halvt år sedan som kommunen tillsammans med, NTM-centralen och Sydvästra Finlands vatten- och miljöundersökning (LSVSY) beslöt om de fyra möjliga områden där det renade avloppsvattnet kunde släppas ut.
Alternativ ett är nuvarande plats söder om Byholmen, alternativ två är nordväst om Biskopsö, alternativ tre i Bruksfjärden nordväst om Bockholmen och alternativ tre är i närheten av Purunpää mot Gullkronafjärden.
Flera experter var på plats och åtskilliga utredningar har gjorts gällande vattenkvaliteten. Reningsresultaten från reningsverket presenterades, och man kunde konstatera att gällande utsläpp av bland annat fosfor, kväve och BOD (biokemisk syreförbrukning) gör Kimitoön som helhet ett betydligt bättre resultat efter att man centraliserat avloppsreningen till Tyska holmen.
Experter och andra talare. Pasi Salmi, Raimo Parikka (vd för Kimitoöns Vatten), Niko Rissanen från Ramboll, Roger Hakalax (direktionsordförande, Kimitoöns Vatten) samt Niina Leino och Reetta Räisänen frånSydvästra Finlands vatten- och miljöundersökning. Foto: Emilia Örnmark
Biolog Pasi Salmi förklarade att enligt Regionförvaltningsverkets direktiv får vattnets kvalitet vid utsläppsplatsen inte äventyras. Det gäller alltså att hitta en plats där skadan blir så liten som möjligt.
Reetta Räisänen från LSVSY berättade att man följer med vattenkvaliteten genom att två gånger om året ta prov från flera olika ställen i vattnen kring Dalsbruk, bland annat i närheten av reningsverket, nära badstranden, nära utloppsstället samt längre ut. Enligt Räisänen har vattenkvaliteten på de olika punkterna inte varierat mycket.
— Vattnet är frodigare längre in mot land, och tidvis är bakteriehalterna förhöjda, säger Räisänen.
Hon tillade dock att bakteriehalten vid badstranden har en god eller utmärkt hygiennivå.
Orimligt att flytta nuvarande utsläppspunkt
— Vid nuvarande utsläppspunkt späds avloppsvattnet ut tillräckligt, säger förplanerare Niko Rissanen från Ramboll, och tycker att det är orimligt att flytta utsläppspunkten.
Han stödde sitt uttalande på att den lilla miljöeffekt man skulle uppnå med en flyttning har ett förhållandevis högt pris.
Den andra alternativa utsläppspunkten ligger 2,8 kilometer bort från reningsverket, den tredje 3,3 kilometer bort och den fjärde hela 9 kilometer bort. Enligt Rissanens kalkyler skulle alternativ ett och två kosta kring 870 000, medan alternativ fyra kunde ha en taxa på 2,9 miljoner.
Vattendirektionsordförande Roger Hakalax förde dock fram att man kommer att vara tvungen att förr eller senare förnya nuvarande utsläppspunkt, ifall man väljer att inte flytta den, vilket skulle placera det alternativet kostnadsmässigt nästan på samma nivå som alternativ två och tre. Nuvarande rör till utsläppspunkten är byggt 1976.
Nuvarande utsläppspunkt.
Salmi ansåg att i teorin skulle utsläppsplatsen längst bort, i närheten av Purunpää och närmare havsområde, vara bäst för vattenkvaliteten, men i praktiken nästan omöjligt eftersom området ingår i Natura 2000, vilket kommer med begränsningar bland annat gällande nybygge och allt vad naturskyddslagen för med sig. Han efterlyste fältarbete för att få fram vilken den bästa utsläppsplatsen skulle vara.
För att se saken i ett större perspektiv konstaterades dock att avloppsvattnet är en väldigt liten del av miljöbelastningen i Falköfjärden och att övergödningsproblemet inte kommer att lösas med att flytta utsläppspunkten från Dalsbruks reningsverk.
Gott om frågor och åsikter
Åsikter fördes fram till exempel om att Dalsbruk som skärgårdsby och med havet som viktigt element borde tas bättre i beaktande. Kritik riktades mot att alternativen inte presenterats tidigare, medan en annan åhörare, som själv dykt i området, ifrågasatte om utsläppspunkten verkligen är där den sägs vara.
På plats fanns bland annat representanter från Falköföreningen.
— Mötet var bra och upplysande. Men faktum är att vid utsläppspunkten och runt omkring den är vattenkvaliteten dålig och där finns så gott som döda områden. Vi vill att vattenkvaliteten förbättras och att man hittar en utsläppsplats som gör så lite skada som möjligt, sade Mirja Liisa Jauho från föreningen.
De nya alternativen gällande utsläppsplats var nya för henne, liksom för många andra.
Mirja Liisa Jauho från Falköföreningen. Foto: Emilia Örnmark
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.