Läget trappas upp – ÅA-forskare: ”Närmare tre miljoner invånare behöver humanitär hjälp”
På måndagskvällen meddelade ryske presidenten Vladimir Putin att Ryssland nu erkänner Donbassregionerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina som oberoende.
Hotet om ett utvidgat krig ligger med andra ord fortfarande i luften – kanske nu mer än någonsin, då Putin beordrat flera trupper till östra Ukraina.
I sitt tal kallade Putin trupperna för fredsbevarare som ska skydda ryska minoriteter i landet från Ukraina.
Konflikten mellan Ukraina och Ryssland har pågått sedan 2014. Då avsatte ukrainarna ryskvänlige presidenten Viktor Janukovytj och började flagga mera för att komma närmare väst.
Följden blev bland annat att Ryssland annekterade Krimhalvön och började backa upp ryska utbrytare i östra Ukraina.
– Det är en mångfacetterad situation. Men min syn på saken är att Putin inte vill att Ukraina rör sig västerut och ansluter sig till Nato. Det är den mest centrala problematiken för den ryska administrationen. Deras mest centrala krav är att Ukraina inte ska ansluta sig till Nato, ett krav som Nato avfärdar, säger Albert Weckman, forskare vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi.
– Ryssland har redan länge haft trupper i närheten av Ukraina men läget är nu mera intensivt än 2014. Mycket är osäkert, exakt vad som kommer att ske vet ingen.
Mapcreator/ÅURysslands militär är en av de största i världen, enligt en artikel i Sky News (20.2 2022) består den av nästan en miljon aktiva militärer. Ukrainas armé består i sin tur av lite under 200 000 aktiva.
Sedan 2014 har Ukraina förstärkt sin militär avsevärt. Försvarsbudgeten har ökat och militären moderniserats. I fjol inrättade landet också hemvärnsstyrkor.
Konflikten i Ukraina har definitivt påverkat vanliga människors vardag, speciellt i östra Ukraina. Enligt UNHCR:s uppgifter har 1,6 miljoner människor blivit internflyktingar i Ukraina sedan 2014. De har dels flytt från Krimhalvön, som annekterats av Ryssland, dels från Donbassområdet i öst.
Vardagen har blivit svårare för många
Enligt UNHCR påverkades fyra miljoner av de konfliktdrabbade områdenas fem miljoner invånare av konflikten 2014.
– Närmare tre miljoner invånare är i behov av humanitär hjälp i Ukraina i dag. Man kan ju konstatera att läget är ganska dåligt, säger Albert Weckman.
Att korruption är problematiskt i Ukraina är ett faktum som också EU-länderna är medvetna om. Konflikten med Ryssland skapar också sämre förutsättningar för landets ekonomi.
– Ukraina är beroende av utrikeshandel och då blir konflikter som denna problematiska.
Natomedlemskap knappast på kartan för Finland – ännu
Weckman forskar i säkerhetspolitiska attityder med fokus på finländarnas inställning till ett eventuellt medlemskap i Nato.
– I Finland, liksom i andra länder, tenderar stödet för militära allianser att öka i samband med säkerhetspolitiska kriser. I kölvattnet av krisen 2014 ökade stödet för Natomedlemskap i Finland, för att sedan sjunka då informationsflödet från landet minskade igen. Nu ser vi att intresset för Natomedlemskap ökar.
Men flera är fortfarande emot ett Natomedlemskap än för i Finland. Dessutom uppger en tredjedel av finländarna inte sin åsikt, enligt Weckman.
Samtidigt konstaterar han att det kanske inte är helt lätt att förstå sig på Nato.
– En vanlig finländare sitter ju inte på underrättelseinformation. Nato är en ganska komplex fråga.
Huruvida Finland en dag kommer att gå med i Nato spekulerar han inte gärna om. Men han tror inte att Finland fattar ett beslut under den här regeringsperioden trots att debatten blivit mer intensiv.
– I en kristid som denna råder nog säkerhetspolitisk försiktighet, så man ansöker knappast nu om medlemskap. Jag vet inte heller om nya medlemsländer skulle accepteras under en period som denna.
Uppdaterat 20.38: tisdagskvällen är måndagskvällen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.