Lagen möjliggör ärekränkning utan påföljder
Polisen står handfallen, trots att Pargasbo trakasserats i många år. Det är dags att ändra lagen.
En person som är riksdagskandidat, första vice ordförande i Pargas stadsfullmäktige och kyrkofullmäktiges ordförande i Pargas har utsatts för grova trakasserier i många år. Han är inte den enda, många får i dag stå ut med osakliga påhopp, falsk ryktesspridning och direkt förföljelse.
Paragraferna i strafflagen om ärekränkning är från år 2013, men formuleringarna i och tolkningen av lagen avspeglar tiden före internet.
I strafflagen står det att den som framför en osann uppgift eller antydan om någon så att gärningen är ägnad att orsaka skada eller lidande för den kränkte eller utsätta honom eller henne för missaktning, eller att på något sätt förnedrar någon, ska för ärekränkning dömas till böter. Sedan finns det vissa preciseringar gällande personer som har offentliga uppdrag.
I praktiken är det i dag mycket svårt att få någon dömd för ärekränkning. Ärekränkning kräver att man påvisar uppsåt, vilket betyder att man måste kunna bevisa att det funnits en vilja att skada eller förnedra.
I dagens läge framskrider polisens förundersökningar olyckligt långsamt och i brott med låg straffskala är det inte ovanligt att polisen lägger ner förundersökningen.
Polisen eller åklagaren kan besluta om begränsning av förundersökning till exempel om brottet är obetydligt, gärningsmannen är minderårig, straffet är oskäligt eller oändamålsenligt. Begränsning av förundersökning är också möjlig när förundersökningen skulle medföra alltför höga kostnader i förhållande till brottets art.
I det aktuella fallet i Pargas betyder det lindriga straffet för ärekränkning att polisen inte kan vidta åtgärder. Bestämmelserna i tvångsmedelslagen fastställer när polisen får ta till tvångsmedel för att identifiera en ip-adress. Det förutsätts bland annat att det misstänkta brottet har ett tillräckligt högt straffvärde.
Utgångspunkten kan inte vara att det är fritt fram att trakassera andra, samtidigt som myndigheterna meddelar att de inte kan göra någonting. Det kan inte vara acceptabelt att svartmåla eller trakassera andra, utan risk för att vara tvungen att stå till svars för sina gärningar.
Psykisk misshandel måste i lagen straffmässigt jämställas med fysisk misshandel. Den som begår fysiskt våld mot någon eller som utan att begå sådant våld skadar någons hälsa, tillfogar honom smärta eller försätter honom i medvetslöshet eller något annat motsvarande tillstånd, skall för misshandel dömas till böter eller fängelse i högst två år, står det i lagen.
Även försök till misshandel är straffbart. De finns orsak att fundera på att även försök till ärekränkning borde vara straffbart. Psykisk misshandel i form av trakasserier kan göra lika stor eller större skada än fysisk misshandel.
Lagstiftarna måste tydligare ta ställning mot trakasserier och till exempel skolmobbning. Det hjälper ingen att politikerna kommer med fördömande uttalanden, det behövs lagändringar och juridiska verktyg att ingripa.
Den nuvarande lagstiftningen är värdelös, då även grov ärekränkning kan fortgå utan påföljder.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.