Lag om nödvändig vård för papperslösa kan slopas – ”Tog flera år att förbereda och så ska den rivas upp direkt”
Efter ett halvår med en ny lag som garanterar utvidgad vård för papperslösa har den nya regeringen planer på att riva upp den.
Sedan årsskiftet har papperslösa, alltså personer som saknar uppehållstillstånd, haft rätt att förutom brådskande vård också få vård som bedöms vara nödvändig.
Det gäller till exempel rådgivning vid graviditet eller behandling av långtidssjukdomar.
Regeringens nya förslag kan leda till att välfärdsområdena, HUS och Helsingfors stad inte längre måste ordna den vården enligt lagen.
Det finns några tusen papperslösa i Finland enligt Social- och hälsovårdsministeriets uppgifter från i fjol.
Största delen befinner sig i Helsingfors.
Många orsaker kan ligga bakom. Personerna kan till exempel ha ett uppehållstillstånd som gått ut eller vänta på att ett uppehållstillstånd ska behandlas. Endast en liten del befinner sig här olagligt.
Helsingfors införde också icke-brådskande vård för papperslösa år 2017. Enligt Helsingin Sanomat (2.8) kostade vården för 256 personer år 2019 ungefär en halv miljon euro.
Enligt Social- och hälsovårdsministeriet är det svårt att bedöma de ekonomiska effekterna av att begränsa sjukvården då man inte vet exakt hur många papperslösa som befinner sig i Finland.
”Spelbricka i otrevligt politiskt spel”
Teemu Hälli, chef för diakoni- och själavårdsarbetet inom Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet, säger att den planerade lagändringen väcker oro.
– Det väcker många tankar. Vi har bara haft lagen i kraft ett halvår nu. Det tog flera år att förbereda den och så ska den rivas upp direkt efter valet. Det väcker stora frågor bland annat om barnens rättigheter. Hur förverkligas deras rättigheter om gravida inte får rätt till rådgivning och hälsovård? Den handlar om frågor som rör grundläggande rättigheter, säger Hälli.
– Papperslösa har blivit en spelbricka i ett otrevligt politiskt spel i Finland, säger han och påpekar att även Läkarförbundet i Finland har gett ett kritiskt utlåtande om planerna.
Också Minna Iljanka som arbetar med invandrare inom den kyrkliga samfälligheten tycker att det nya förslaget är dåligt.
– Vi har flera barn som fötts här och bott här hela sina liv. Hela livet har de befunnit sig i ett osäkert läge medan föräldrarna väntat på besked, kanske överklagat och däremellan varit papperslösa, säger Iljanka.
De undrar båda vilka ekonomiska besparingar en ändrad lag skulle ge.
– Det kan dessutom gå så att det kostar mer än det gör nu. För om människor blir sjuka och behöver akutvård är de berättigade till det, säger Hälli.
Det är den kyrkliga samfälligheten som koordinerar Global Clinics verksamhet i Åbo, det vill säga kliniken där frivilliga innan årsskiftet gav viss vård åt papperslösa och råd om vart de kunde vända sig.
– Ännu i början av året diskuterade vi om vi behöver kliniken över huvud taget framöver. Nu konstaterar vi att den säkert behövs framöver, säger Iljanka.
Svårt att veta hur många som finns i Åbo
Det är svårt att säga hur många papperslösa som befinner sig i Åbo. Numera är tjänsterna för papperslösa i välfärdsområdets regi.
Det finns ingen exakt information men en mycket liten mängd papperslösa har sökt vård på hälsostationerna i Åbo, enligt Jutta Peltoniemi, förvaltningsöverläkare vid Varha.
– Det handlar om en handfull, några enstaka fall.
Utgångspunkten är att alla betalar för vården och kundavgiften själva men välfärdsområdet kan söka finansiering för vården av staten ifall det visar sig att patienten inte har råd.
– Jag tror att det rör sig om mycket små summor, säger Peltoniemi.
Varha har inte ännu någon statistik då ersättningarna söks i efterhand.
Hur de olika kommunerna inom välfärdsområdet har fört statistik över finansiering för vård för papperslösa tidigare är också oklart.
– Det skulle vara intressant att veta hur till exempel Salo, den näst största staden i Egentliga Finland, har fört statistik, säger Peltoniemi som också efterlyser tydligare riktlinjer för hur vårdpersonal fattar beslut om personers rätt till vård.
– Det måste alltid göras utgående från individen. De nuvarande reglerna är utmanande då beslutet ska fattas av en enskild vårdare eller läkare.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.