Kristoffer Nöjd 14.06.2023 05:00

Bilbranschen har uppdaterat sina prognoser för hur bilparken förnyas och elektrifieras fram till 2040. Enligt branschen går utvecklingen för långsamt för att utsläppsmålen ska nås men målmedvetna åtgärder kunde märkbart påskynda elektrifieringen under den kommande regeringsperioden.

Efterfrågan på elbilar har vuxit under de senaste åren eftersom modellutbudet har blivit större och det offentliga laddningsnätverket har minskat oron för en tillräcklig räckvidd för elbilar.

Också de förmånligare brukskostnaderna jämfört med förbränningsbilar har påskyndat elektrifieringen.

Antalet registreringen av elbilar har ökat snabbt i år eftersom bilar som beställts under 2021 och 2022 levereras nu.

– Så siffrorna är lite missvisande, säger Tero Kallio, vd för Bilimportörerna.

EU:s målsättning för koldioxidutsläppens gränsvärden har ökat utbudet av elektriska bilar och modeller. Direktivet kräver att alla nya bilar är el- eller vätgasdriva eller går helt på syntetiska kolneutrala bränslen från och med 2035. Ett motsvarande direktiv för skåp- och lastbilar behandlas just nu i EU-parlamentet.

Elbilarnas pris det dubbla

Höga priser, brist på laddningsmöjligheter i hemmen och få nyregistreringar bromsar upp elektrifieringen. I fjol kostade en ny bensinbil i snitt 27 000 euro medan en elbil kostade 50 000 euro och en laddhybrid 48 000 euro.

Alla hushåll har inte möjlighet att ladda elbilar hemma. I höghus och radhus har byggandet av laddningsstationer framskridit långsamt på sina håll. Elektrifieringen har gått framåt främst tack vare bilköp av småhusägare.

Men den mest betydande bromsen för elektrifieringen är det moderata antalet nyregistreringar.

En sämre konjunktur, hög inflation och stigande räntor har minskat köpkraften i hemmen och företagens investeringsmöjligheter.

Nyregistreringarna väntas bli ovanligt få under åren 2023–2028. När detta sker blir också bilarna som tas ur bruk färre och bilparkens medelålder stiger.

I fjol var cirka 18 procent av de nyregistrerade bilarna helelbilar. Fram till 2025 uppskattas andelen växa till cirka 42 procent och till 2030 till nästan 70 procent.

I dag är cirka 94 procent av personbilarna förbränningsbilar. Enligt prognoserna kommer de att finnas kvar ännu länge fast försäljningen av dem skulle upphöra 2035.

År 2040 uppskattar man att det kommer att finnas cirka 1,2 miljoner förbränningsbilar, eller cirka 40 procent av bilparken. De laddbara bilarnas andel överstiger förbränningsbilarnas antal först 2037.

200 000 fler elbilar med vissa åtgärder

Trafikens utsläpp ska halveras per 2030 jämfört med nivån 2005. Med den nuvarande utvecklingen kommer man inte att nå det målet, anser Bilbranschens Centralförbund som parallellt med grundprognosen har gjort upp ett scenario som innehåller åtgärder för att påskynda övergången till elbilar.

Med dessa åtgärder skulle de laddbara bilarnas antal vara cirka 950 000 år 2030 i jämförelse med 750 000 bilar med nuvarande lagstiftning.

– Av dessa 200 000 bilar som utgör skillnaden skulle största delen dessutom vara helelbilar, säger Tero Kallio.

– Den viktigaste åtgärden för att öka elbilarnas andel är ett fyraårigt anskaffningsstöd. Om vi väljer en långsammare elektrifiering av bilparken och en uppluckring av distributionsskyldigheten (som ska främja användningen av hållbara förnybara drivmedel i trafiken, red. anm.) så når vi inte utsläppsmålen. Då måste man skärpa distributionsskyldigheten i slutet av årtiondet eller köpa utsläppsrätter av andra EU-länder, säger Kallio.

Enligt Kallio skulle anskaffningsstödet kosta staten 140–200 miljoner euro. Detta skulle finansieras med att höja bilskatten med cirka 10 euro per bil.

Kristoffer Nöjd
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln