Kvinnors konstnärsliv, natur och frihet teman på Åbo konstmuseum
I dag öppnar tre nya utställningar på Åbo konstmuseum.
Den moderna kvinnan presenterar Helene Schjerfbecks , Ellen Thesleffs , Sigrid Schaumans och Elga Sesemanns banbrytande roller i den finländska konsten vid tiden för sekelskiftet 1900 och under seklets första decennier.
Utställningen fokuserar på den moderna kvinnans roll i tidens samhälleliga, politiska och kulturella förändringar.
Den granskar också kvinnans möjligheter att skapa sin egen karriär som konstnär i det dåtida Finland. Temana anknyter till diskussionen om kvinnans ställning och möjligheter, frågor som fortfarande är aktuella i hela världen.
På plats för att inviga utställningarna var bland annat Konstmuseet Ateneums museichef Marja Sakari .
– Utställningen har visats i New York, Stockholm, Uleåborg, Tokyo och Köpenhamn och nu förra våren i Ateneum, säger Sakari.
Att temana anknyter till nutid bekräftas också då Sakari konstaterar att det förvånat henne och andra som jobbat med utställningen att det ännu i dag är viktigt att lyfta fram speciellt kvinnliga konstnärer. Det är ingen självklarhet att de lyfts fram.
– Den konst som skapats av kvinnor har haft – och har – en viktig roll i Finlands konsthistoria. Inom konstfältet har kvinnorna verkat vid sidan av männen i många genrer. De fyra konstnärer som valts till utställningen förenas också av denna multidisciplinaritet, och alla fyra skapade egna, långa karriärer som bildkonstnärer, säger utställningens kurator Anu Utriainen , specialforskare på Ateneum.
Utställningen presenterar över 50 verk ur samlingarna vid Ateneum och Finlands Nationalgalleri och har kompletterats med verk ur Åbo konstmuseums egna samlingar. Den har planerats av museiassistent Ilona Mäki.
Annina Suominen
Annina SuominenDe två andra utställningarna som öppnar är Liinu Grönlunds och Okku Nuutilainens ”Observe these words.” Konstnärerna har under flera år följt forskare och intresserade amatörer som specialiserat sig på att ta hand om utrotningshotade grodor. Verket, en sju minuter lång film, spelades in på grodforskningsenheten vid djurgården i Paignton, England.
Verket beskrivs som en essäliknande berättelse, ett meditativt samtal som handlar om frihet och att leva i nuet, samt människans plats i vår tid.
Annina SuominenKatja Syrjäs utställning ”Miss Veronica” hittas på museets andra våning, liksom Grönlunds och Nuutilainens. Syrjä har rest runt i världen men utställningen baserar sig på fältarbeten på de biologiska fältstationerna på Åland.
Bland annat visas sydda och målade stenlitografier. Konstnären har själv tillverkat färgpigment av jordarter, mineraler, växter, svampar och blåmusslor. Namnet ”Miss Veronica” anknyter till ett växtnamn men också till konstnärens alter ego som upptäcktsresande.
Syrjä bor och arbetar på Åland.
Annina SuominenSommar är högtid för turister och en viktig tid för Åbo att visa sig från sin bästa sida. Konstmuseets museichef Kari Immonen konstaterar att antalet utlandsturister i regel brukar öka under somrarna.
– Vi får turister från Sverige liksom från utlandet, från hela världen egentligen, under sommaren.
Coronapandemin var utmanande, men ledde också till fler inrikesresenärer.
– Kanske hittade folk museerna på nytt. Men de som brukar gå på museer kände också en stor hunger efter kultur, säger han.
Ett exempel på att folk lockats till museet är utställningen Omar Victor Diop som nyss stängde.
– Den hade ungefär 21 000 besökare. Vi budgeterade för 14 000 så det är mycket bra.
Konstmuseet satsar i regel på både kända och mindre kända namn. – Vi vill alltid skapa utställningar som intresserar stora publikskaror, utan att kompromissa med kvaliteten. Till exempel är Elga Sesemann kanske inte så känd för alla. Vi vill alltid leverera något nytt.
Annina Suominen
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.