Kvinnor röstar mer än män i kommunalval – ändå sitter männen vid makten
I riksdagsvalet 2019 röstade över 70 procent av finländarna. I kommunalvalet två år tidigare låg röstdeltagandet under 60 procent.
– Det är en betydande del av de röstberättigade som inte röstar i kommunalvalen, säger Sari Pikkala, akademilektor i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi.
Och den långa trenden går bara nedåt.
”Den sittande effekten” hindrar snabb utveckling
Vad avgör då när vi väljer våra förtroendevalda?
Igenkänningsfaktorn är ett svar. Vi röstar på redan sittande fullmäktigeledamöter i högre grad än på ”nya” kandidater – i det förra valet var 55 procent omvalda.
Ett intuitivt faktum, men något vi ofta glömmer bort när vi pratar om väljarbeteende, menar Pikkala.
På grund av det här snurrar hjulen långsamt och förändringar i fullmäktiges sammansättning sker med små steg.
Den nedåtgående trenden
- På landsbasis har valdeltagandet i kommunalvalen länge varit på sakta nedgång.
- Sedan mitten av nittiotalet har Finland haft det lägsta deltagandet bland de nordiska länderna:
- Knappt 60 % av finländarna röstade i det förra valet.
- I Norge var valdeltagandet knappt 65 %, i Danmark drygt 70, och i Sverige röstade hela 84 % i de senaste kommunalvalen.
- I valet 1964, när valdeltagandet var det högsta under de senaste sextio åren, låg Finlands valdeltagande på nästan 80 %.
- Skillnader mellan kommunerna är också stora:
- I valet 2017 var det lägsta valdeltagandet i en kommun under hälften, medan det högsta var 83 %.
- I Åbo röstade 59 % av invånarna, vilket var nästan 4 procentenheter mer än i föregående val.
- Generellt röstar folk mer i mindre kommuner än i stora städer.
- Det kan bland annat bero på att sannolikheten att väljarna i små kommuner personligen känner kandidater är större. Det sociala trycket och pliktkänslan kan också vara starkare.
- Dessutom förekommer ofta stora variationer mellan olika röstningsområden inom kommuner:
- I Åbo röstade till exempel 74 % i Haarla skola, och 43 % i Servicehuset Höveli år 2017.
Källor: Sari Pikkala/Åbo Akademi, Finlands kommunförbund
Svenskspråkiga röstar mest
På individnivå påverkar socioekonomiska faktorer vårt röstande. Utbildnings- och inkomstnivå, ålder, civilstånd, kön, modersmål och medborgarskap spelar alla in.
Föga överraskande motsvarar de aktivaste väljarna de som blir invalda mest: högutbildade, höginkomsttagande, gifta, medelålders personer med finländskt medborgarskap.
Trots att män är överrepresenterade bland ledamöterna (över 60 procent av de invalda var män i förra valet), är valdeltagandet bland kvinnor lite högre än bland män.
Bland språkgrupperna är valdeltagandet högst bland svenskspråkiga. Över 70 procent av de med svenska som modersmål röstade i det förra kommunalvalet.
Bland de med finska eller ett samiskt språk som modersmål röstade kring 60 procent. Bland de övriga språkgrupperna i Finland låg valdeltagandet däremot på knappa 25 procent.
PrivatI det stora hela ser det alltså illa ut med den sociala representationen i våra kommunalval, den som ska avspegla folket.
En snäv representation i politiken betyder mindre resurser och kunskapsvariation. Och ju färre som röstar, säger Pikkala, desto tydligare märks det här i kommunen.
Glappet minskar mellan män och kvinnor
En positiv förändring som syntes i både det senaste riks- och kommunalvalet, är att betydligt fler kvinnor röstade på kvinnliga kandidater än förr.
Länge var det så att drygt hälften at kvinnorna röstade på en kvinna, medan en klart större majoritet, över 75 procent, av de manliga väljarna röstade på en manlig kandidat.
Men år 2017 röstade över 60 procent av kvinnorna på en kvinna. Samtidigt sjönk andelen män som röstade på män något, vilket gjorde det lite jämnare.
Enligt Pikkala har det ökade antalet kvinnliga kandidater antagligen bidragit till att väljarna upplevt ett bredare utbud. Hur det kommer se ut i årets val – om det inte skjuts upp för coronan – vågar Pikkala inte förutspå.
– Men det intressanta är att fenomenet synts på båda nivåerna.
Vart är vi på väg nu?
– Det är svårt att säga, men inte kan jag påstå att trenden överlag skulle vara ökande. Ur den synvinkeln är det jätteintressant att se vem som ens kan delta i det kommande valet.
Pikkala hänvisar till hur coronapandemin kan hindra folk från att ta sig till vallokalerna på dagen. Någon enkel lösning finns inte.
– Fanns det något färdigt recept skulle vi redan använt det. Det enda vi nu vet med säkerhet är att den här valrörelsen inte blir den samma.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.