Kvinnor i fredsprocesser fyller en viktig funktion – Sandra Grindgärds jobbar för att hjälpa kvinnorna nå makten
— Jag skulle ju inte jobba med det här om jag inte trodde att det gör skillnad.
Sandra Grindgärds tror att alla konflikter går att lösa, men någon världsfred vågar hon inte hoppas på riktigt ännu.
I ett och ett halvt år har Grindgärds från Henriksdal utanför Kristinestad jobbat på ett av världens mest inflytelserika ställen, Förenta Nationernas (FN) högkvarter i New York.
Som genusrådgivare vid avdelningen för FN:s fredsoperationer jobbar Grindgärds med att stärka kvinnors roll och få med dem i fredsprocesser.
— Det finns vetenskapliga fakta som säger att fredsavtal är mer inkluderande och håller längre om kvinnor är med och arbetar fram och undertecknar dem.
Hon tror att det beror på att kvinnor har en annan erfarenhet än män av krig och fred.
De afrikanska länder som Grindgärds jobbar med, bland annat Mali, Sydsudan och Centralafrikanska Republiken, är mansdominerade konservativa länder. Att hjälpa kvinnorna få plats som politiska ledare kan vara tidskrävande.
Medlen finns redan
Inom FN har ett starkt ramverk för kvinnor, fred och säkerhetsagendan byggts upp de senaste 20 åren.
Endast 3 procent av dem som undertecknade fredsavtalen var kvinnor.
Sandra Grindgärs
Ramarna innehåller resolutioner som ska stärka kvinnors roll i fredsprocesserna men förverkligandet av resolutionerna släpar efter.
När man samlat in data mellan åren 1992 och 2018 kom det fram att endast 10 procent av de som deltog i fredsförhandlingarna var kvinnor.
— Och endast 3 procent av dem som undertecknade fredsavtal var kvinnor, säger Grindgärds.
Det finns alltså metoder för att inkludera kvinnor i processerna men mållinjen är fortfarande långt borta. Att kvinnorna är så få i fredsprocesserna beror till stor del på de globala strukturella jämställdhetsproblemen.
— Så länge kvinnor inte får officiella roller inom beslutsfattandet är det svårt att få dem till förhandlingsborden. Det handlar om politisk vilja.
I de afrikanska länder som Grindgärds jobbar med har kvinnor däremot ofta utmärkande roller inom lokalsamhällen.
Det kan handla om att sammanföra olika samhällsgrupper eller lösa lokala konflikter. En av de saker Grindgärds jobbar med är att hitta processer som kan stöda dessa kvinnor att klättra upp till den nationella beslutsfattarnivån.
— En viktig mekanism är att investera i kvinnorörelser och kvinnliga ledare. Rent historiskt har kvinnoorganisationer varit viktiga för jämställdhetsarbetet. Vi jobbar mycket med lokala organisationer och att kvinnliga ledare ska ha utrymme att bli hörda och få erkännande för sitt arbete.
Beväpnade kvinnor
En ofta återkommande bild av kvinnor i beväpnade konflikter är offerrollen. Kvinnor är mycket riktigt de som oftast utsätts för till exempel sexuellt våld i kriser. Men det är inte den enda sanningen.
— Kvinnor är också väldigt ofta aktiva aktörer inom de beväpnade styrkorna. De borde ges mer framträdande positioner även där, då kan de vara med och påverka fredsprocesserna.
Under sin tidigare karriär har Grindgärds jobbat på fältet med fredbevarande operationer i Elfenbenskusten. För att kunna jobba på den politiska FN-nivån är det av största vikt att förstå hur lokalsamhällena fungerar.
— Då samlade jag in information om lokala konflikter och dispyter, men jobbade också med att föra samman olika parter för att hitta fredliga lösningar.
I fjol återvände Grindgärds till fältet när hon besökte Mali i två veckor. Landet har starka patriarkala strukturer och det finns få kvinnor som har officiella roller. Däremot säger Grindgärds att kvinnorna i Mali är otroligt tåliga och vägrar ge upp.
— Det har hänt att kvinnorna handgripligen lyft undan dörren till en förhandlingslokal och krävt att man hämtar in stolar så de kan sitta med vid förhandlingsbordet. Det modet inspirerar mig.
Kvinnor och fred högt på agendan
Visst sker det också framsteg. I den pågående fredsprocessen i Darfur i Sudan hade kvinnor framträdande roller. Enligt Grindgärds syns det också i resultatet att kvinnor påverkat innehållet i och undertecknat fredsavtalet
— Det är resultatet av ett idogt arbete som kvinnosaksrörelserna drivit, men beror också på att det ligger högt på FN:s agenda att inkludera kvinnor i fredsprocesser.
Grindgärds betonar att kvinnor inte får bli endast siffror i statistiken. När hon gör analyser av fredsprocessernas genusarbete måste hon också sätta rollerna i fokus. Kvinnor måste få ledande roller och delta i ett meningsfullt fredsarbete.
— De politiska processerna och fredsprocesserna är bundna till varandra och jag tror nyckeln till det vi jobbar med är att kvinnor helt enkelt får mer utrymme att vara politiska aktörer i dessa länder.
Sandra Grindgärs
Kommer från Henriksdal utanför Kristinestad, bor i New York City.
Gift med Viktor, tillsammans har de barnet Selma på 7 månader.
Har jobbat som förbundssekreterare vid Svensk Ungdom, med ungas politiska delaktighet i Tanzania, FN:s fredsoperation i Elfenbenskusten och nu på FN i New York.
Läste senast Karin Smirnoffs Jana Kippo-trilogi, som var så bra att hon inte har kunnat bestämma sig för vilken bok som står näst på tur.
Befinner sig med sin familj i Finland fram till januari. Planen är att jobba på distans och njuta av den finska naturen, träffa vänner och umgås med familjen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.