Kvinnohus i Åbo är frizon för papperslösa och asylsökande
Minna Saunders jobbar på Alla kvinnors hus, vars verksamhet inleddes förra hösten.
Kaikkien naisten talo (”Alla kvinnors hus”) i Åbo tar emot många familjer som hotas av splittring på grund av myndigheternas beslut. Shiwa, Anwars och Melins situation är långtifrån unik (se artikel).
Åbobon Minna Saunders, som arbetar på Alla kvinnors hus, berättar att det har kommit många hjälpförfrågningar under den senaste tiden.
Via kvinnohusets kontaktnätverk och volontärer tar asylsökande kontakt för att få hjälp med till exempel hur de ska göra när de fått avslag.
– Vi ser hur väldigt många familjer påverkas av den hårda linjen i Finland och vi är väldigt oroliga för dem, säger Minna Saunders.
Hon tillägger att till och med en fransk domstol har beslutat att inte skicka tillbaka en asylsökande till Finland eftersom dennes mänskliga rättigheter inte kan garanteras här. Riksdagsledamot Ville Niinistö (Gröna) har också lämnat ett skriftligt spörsmål till regeringen med anledning av det franska domstolsbeslutet.
”Alla kvinnors hus” är grundat uttryckligen för att stöda papperslösa, eller personer som riskerar att bli papperslösa.
Verksamheten i Åbo inleddes i augusti förra året och dagcentret är öppet vardagar klockan 10-15.
– Alla våra klienter vill känna delaktighet i samhället. Tanken är att det här ska vara ett tryggt ställe dit man kan komma och träffa andra människor, säger Minna Saunders.
Kvinnor är ganska utsatta under asylprocessen och rör sig kanske inte så mycket utanför hemmet. Därför riktas verksamheten främst till att stöda kvinnor och familjer.
– På de här 150 kvadratmetrarna ska kvinnor kunna ta av sig sin huvudduk och känna sig säkra. Vi har märkt att det behövs en verksamhet som är bara för kvinnor, förklarar Minna.
Men det finns ett lite mindre utrymme bredvid som kan användas om det kommer män som behöver hjälp.
Projektet är finansierat av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral STEA som lyder under social- och hälsovårdsministeriet. Projektet har finansiering fram till 2020.
Minna och ytterligare en person, Elizabelle Laine, är anställda på projektet och utöver dem finns det många volontärer som hjälper till.
Läs också: Frun och dotter får stanna – pappan avvisas till Irak
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.