Kvinnlig äppelforskare lyfts fram i trädgårdsmuseum – Alexandra Smirnoff var Finlands första pomolog

Alexandra Smirnoff var inte bara Finlands första pomolog, fruktträdforskare, hon var även den enda framstående kvinnliga pomologen i Europa på 1800-talet.
Trädgårdstraditionsföreningen Lounais-Suomen Puutarhaperinneyhdistys öppnar en utställning om Smirnoff i trädgårdsmuseet i Tuorla i S:t Karins.
Smirnoff var banbrytande inom fältet i Finland, berättar Sven Engblom. Han är pensionerad trädgårdsrådgivare och en av eldsjälarna i föreningen.

– Hon var den första som kartlade de finska äppelsorterna. Innan det visste ingen vilka sorter vi har här eller varifrån de kommit, säger Engblom.
Hon var väl anlitad som trädgårdsplanerare på herrgårdar i hela landet och fick bland annat i uppdrag av Zacharias Topelius att planera en fruktträdgård i Björkudden i Sibbo.

Forskningen gjorde hon vid sidan om jobbet som trädgårdsplanerare. Hon var även mycket aktiv i Sverige.
Bland annat skrev hon ett tiotal böcker och publicerade många artiklar.
– Hon gjorde ett viktigt arbete med att kommunicera till allmänheten vad pomologi är, säger Engblom.
Utställningen finns inne i en gammal magasinsbyggnad i anslutning till värdshuset Tuorlan majatalo och yrkesskolan Livia.
– På den gamla herrgården här fanns tidigare många äppelträd. Det är helt möjligt att Smirnoff jobbar här någon gång, säger Engblom.
Utställningen öppnar torsdagen den 5 september klockan 16.
Alexandra Smirnoff
- Föddes i Vasa 1838, flyttade till Viborg efter Vasa brand 1852. Dog 1913.
- Intresset för trädgårdar väcktes på Saarela gård i Viborg.
- Studerade trädgårdsodling i Sverige.
- Kartlade de finländska äppelsorterna.
- Blev vida känd både i Finland och Sverige.
- Anlitades bland annat av Zacharias Topelius för att planera trädgårdar.
Smirnoff föddes i Vasa men flyttade som tonåring till Viborg efter att hennes barndomshem brann i Vasa brand år 1852.
På Saarela gård i Viborg lärde hon sig sköta trädgårdar och flyttade småningom till Sverige för att studera trädgårdsodling.

Trädgårdstraditionsföreningen har även en äppelodling på gården. Där växer runt 30 äppelsorter, många av just de sorter som Smirnoff jobbade med.
– Det är fritt fram att komma hit och provsmaka äpplena. Men det är inte tillåtet att ta äpplen härifrån.

Det är en upplevelse i sig att gå runt i äppelodlingen och smaka på de olika äppelsorterna och märka av olikheter i konsistens, syrlighet, sötma och smak.
Här kan besökarna till exempel smaka på Revals päron – en äppelsort som, precis som namnet antyder, påminner om päron.
Av de sorter vi smakar på är det Slottsäpple som fastnar mest i smaken hos ÅU:s reporter.


I odlingen växer även Gerknäs-äpplen.
– Det är den klassiska röda vinteräppelsorten som traditionellt hängts i julgran, säger Engblom.
Gerknäs har fått sitt namn från Gerknäs gård i Lojo där äppelodlingen länge varit stor. I äppelodlingen finns flera andra sorter som fått sina namn från orter i Lojotrakten.

I Finland finns i dag ungefär 700 kartlagda äppelsorter, berättar Englund.
De gamla sorterna har nästan alla kommit från Ryssland eller de baltiska länderna. Efter andra världskriget importerades flera sorter från USA och Kanada.
– Då kom Lobo hit från USA. I stort sett har Lobo använts i alla finska sorter man skapat genom korsningar. Det har gjort att få äppelodlare använder de sorterna i dag, säger han.
Orsaken är att Lobo är känslig för olika sjukdomar.
– I Finland tog man fram sorter endast med tanke på smaken. De är alltså väldigt goda äpplen, men de är svåra att odla.

Hej Gunilla! Föreningen Lounais-Suomen Perinnepuutarhayhdistys svarar att utställningen är öppen i dag, på öppningsdagen, och ytterligare åtminstone den 14 september. Mvh Katarina/ÅU
Hur länge pågår utställningen?