Kvalitetsfilm om Churchill
En månad med Churchill. ”Darkest hour” är brittisk, teatralisk kvalitetsfilm, som en gammaldags thriller.
Darkest hour
Storbritannien 2017
4 av 5 stjärnor
Regi: Joe Wright
Manus: Anthony McCarten
I rollerna: Gary Oldman, Kristin Scott Thomas, Lily James, Stephen Dillane
2:05 F12
Brittiska filmen ”Darkest hour” av Joe Wright kompletterar Christopher Nolans ”Dunkirk” (2017). ”Darkest hour” visar vad som hände i London i maj 1940. Nolans film visade vad som samtidigt hände på stranden, på havet och i luften vid Dunkerque.
Joe Wrights film börjar några dagar tidigare då Storbritannien behöver en ny premiärminister, en som alla kan godkänna, om än med långa tänder. Den är berättelsen om Winston Churchills första månad i tjänsten, dag för dag, datum är redovisade i bild. Fram till Operation Dynamo, då tusende privata båtar åkte över kanalen.
Regissören har ett mycket eget sätt att berätta. Hans bildlösningar i ” Försoningen” 2007 finns fortfarande etsade på näthinnan. Med ”Darkest Hour” ger han termen kammarspel (i två kammare) en ny innebörd. Att visa ändlöst pratande och otaliga tal visuellt tilltalande kräver en unik berättartalang. Och fenomenala skådespelare; Gary Oldmans insats kan inte prisas tillräckligt. Konstaterar att hans metamorfos är otrolig, att han har humor, glimten i ögat och att han leker med sin roll, njutningsfullt men klichéfritt. Han kan visa människan bakom ikonen.
Två kvinnor hjälper filmmakaren; Clementine Churchill (Kristin Scott Thomas) och sekreteraren (Lily James), den senare ser premiärminister som ensam, osäker, mumlande perfektionist, en enerverande personlighet, den förra, hustrun kallar ministern sin gris, och baby, och uppmuntrar med ”du är stark när du inte är perfekt” eller ”du är vis så länge du kan tvivla”.
Brittisk kvalitetsfilm. Teatralisk, och en gammaldags thriller. De flesta, med lord Halifax och hans vän kung Georg VI i spetsen, förespråkar fredsförhandlingar. Churchill: Aldrig kapitulera, aldrig, aldrig …
Vägen till de bevingade orden är spännande skildrad. Via en scen på tunnelbanan, som måste vara symbolisk. Torde aldrig ha hänt, är rörande men inte trovärdig. Vägen till de berömda orden är förevigad i ljus och skugga i kamrar, rökiga salonger och underjordiska hemliga salar; varje interiör är ett konstverk. Som i en gammaldags snygg thriller, som oftast också var mycket dialogbaserad. Winston Churchills (och Gary Oldmans) styrka och vapen var (är) det engelska språket.
Övriga premiärer
Rodin.
Rodin
Frankrike/Belgien/USA 2017
2 av 5 sjärnor
Regi: Jacques Doillon
I rollerna: Vincent Lindon, Izia Higelin, Severine Caneele
1:59
Franska filmen om skulptören Auguste Rodin (Vincent Lindon) året 1880 är tråkig. Mest står folk i ateljén och tittar på skulpturer i lera eller gips och pratar om hur levande de är, Tänkaren, Kyssen, Balzac. Och Helvetets portar; handlingen, passionen, skaparmödan och -glädjen är motsatsen till livslust. Trots det myckna nakna och vältrande i sänghalmen. Camille Claudel (Izia Higelin) är den begåvade eleven i mästarens skugga, mästarens älskarinna överallt.
The greatest showman
USA 2017
3 av 5 sjärnor
Regi: Michael Gracey
I rollerna: Hugh Jackman, Rebecca Ferguson, Zac Efron, Michelle Williams
1:45
En Hollywoodmusikal som berättar den sanna historian om Amerikas största bluffmakare (då, 1850).
P.T. Barnum (Hugh Jackman) född fattig blev rik med sin cirkus som visade upp udda personer, skäggiga damen och så vidare. Med sång och dans. Filmen fungerar någorlunda som film fast totalt förutsägbar i sin sirap; sångerna är medryckande, koreografin är snygg. En berättelse i toner om konst för eliten och konst för folket och framför allt om rätten att få vara som man är.
Krister Lindberg
lindbergfilm@gmail.com
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.