Kustvattnet försämrades men sjöarnas tillstånd blev lite bättre — i Åbos största sjö är vattnet fortfarande bara nöjaktigt
Brinkhall simstrand, som ligger vid sötvattensjön Kakskerta träsk. Foto: Lilly Björklund
Finlands sjöar, vattendrag och kustvatten plågas fortsättningsvis av övergödning, men inlandsvattnet är oförändrat sedan 2013 och har på vissa håll till och med blivit bättre.
Det framkommer i en färsk rikstäckande utredning som gjorts av NTM-centralerna.
Åbo har jobbat med att förbättra kvaliteten i Kakskerta träsk sedan 2002
Enligt utredningen har den största delen, 87 procent av sjöarealen och 68 procent av åarna och älvarna, god eller hög status. I synnerhet vattendragen i norra Lappland och de stora sjöarna har god vattenkvalitet.
De mindre sjöarna däremot lider av övergödningen och att tillströmningen slammar igen.
Åbos största sjö, Kakskerta träsk, hör till de sjöar där kvaliteten fortsättningsvis bara är tillfredsställande. Åbo stad har sedan 2002 en delegation för skötseln av sjön, som tillsammans med andra aktörer jobbar med att främja vattenkvaliteten.
— Sjön mår bättre än förr eftersom avrinningen från jordbruket har bromsats, men det finns ännu mycket kvar att göra, berättar delegationens ordförande Saara Ilvessalo.
Sjön har ett medeldjup på cirka 6 meter och ett maxdjup på 15 meter. Tidigare har avrinningsvatten från jordbruket och avloppsvatten hamnat i sjön, vilket lett till höga fosforhalter och övergödning.
Eftersom fosforn sedimenteras på sjöbotten tar det tid innan en sjö som en gång blivit övergödd återhämtar sig, förklarar Ilvessalo.
Förra veckan beslutade delegationen att anlita en expert för att utreda hur avrinningen till en grundare del av sjön kan stoppas. Tidigare har man också syresatt sjön.
— I fjol avlägsnades alger från ytvattnet, eftersom det upplevdes obehagligt att bada i sjön. Badstranden är populär både bland Åbobor och turister, så det är viktigt att hålla sjön i skick, säger Ilvessalo.
Kustvattnet försämrades
Enligt NTM-centralernas utredning har situationen i kustvattnen i allmänhet förvärrats något sedan 2013. Bara strax över 10 procent av kustvattenarealen har en vattenkvalitet som klassas som god. De områdena finns i Bottenhavet.
I Skärgårdshavet klassas kvaliteten som måttlig och på vissa håll otillfredsställande.
I Finska viken har tillståndet förbättrats, tack vare vattenskyddsåtgärder och att avloppsreningen effektiverats i S:t Petersburg.
Regeringen lägger pengar på åtgärdsprogram
Vattnets status bedöms vart sjätte år i samtliga EU-länder. Målet inom EU-området är att uppnå god status i ytvattnen senast år 2027.
I år har en betydande satsning för att främja vattenkvaliteten i Östersjön och inlandet inletts. Den förra regeringen beslutade i fjol att bevilja 45 miljoner euro för ändamålet 2019-2021.
— Utredningen visar hur viktigt programmet för effektiverat vattenskydd är. Vi måste snabba upp åtgärderna för att belastningen ska minska, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen i ett pressmeddelande.
Åtgärderna ska bland annat se till att näringsämnen från jordbruket inte släpps ut i vattnet tack vare nya metoder såsom gips, strukturkalk och fiberslam, att det genomförs flera projekt för restaurering av vattendrag och att det släpps ut mindre skadliga ämnen i vattnet i städer och tätorter.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.