Kurder i Åbo chockades av Turkiets invasion — "Europa bör ta sitt ansvar för förödande gränsdragningar för 100 år sedan"
Aral Kakil kom till Finland med sin fru år 2016. Foto: Emma Strömberg
Det har varit tunga dagar hos den kurdiska familjen Kakil i Åbo.
– De senaste händelserna har varit chockerande och Shevin gråter hela tiden. Hennes släktingar är i de attackerade områdena, säger Aral.
Aral Kakil är Irakisk kurd, men hans fru Shevin är från Rojava, kurdernas område i Syrien, som nu är under attack av Turkiet. Turkiet har redan bombat det område där hon växte upp.
Aral bjuder på strakt arabiskt kaffe med mycket socker i familjens lägenhet i Kråkkärret. Det här blev familjens hem när de kom till Finland år 2016. Han och Shevin hörde till de få asylsökande som Finland faktiskt tog emot direkt från Grekland efter EU-uppgörelsen om att omplacera asylsökande. Deras son Rosel föddes drygt ett år efter att de anlände till Finland.
Aral lagar arabiskt kaffe. Foto: Emma Strömberg
Aral Kakil arbetade som journalist i Irak i 15 år och har själv rapporterat från många krig, senast från kriget mot IS i Irak. Men när hans journalistiska arbete inte längre föll i god jord hos den irakiska regeringen blev det farligt för honom att stanna i landet. Shevin hade flytt från Syrien till Irak år 2013 där hon träffade Aral.
Konflikterna bottnar i Europas gränsdragningar för 100 år sedan
Aral anser att Europa borde ta sitt ansvar för kurdernas situation, inte minst för att européers agerande i Mellanöstern för 100 år sedan är en bidragande orsak till oroligheterna idag. I Sykes-Pikot-avtalet från år 1916 delade Frankrike och Storbritannien Mellanöstern mellan sig genom att rita raka streck på kartan som inte tog någon hänsyn till etnicitet eller områdenas historia.
Kurderna splittrades mellan Turkiet, Syrien, Iran och Irak. Kurdernas kamp för självstyre har orsakat konflikter ända sedan dess. Turkiets offensiv mot Rojava är bara den senaste attacken mot kurdiskt självstyre. Finlands president Sauli Niinistö har sagt till YLE att han fördömer Turkiets offensiv i Syrien, men konstaterar samtidigt att EU har intresse av att hållas på god fot med Turkiet eftersom EU betalar Turkiet för att inte släppa asylsökande till Europa.
Aral Kakil säger att det är bra att Finland i alla fall har satt stopp för fortsatt vapenförsäljning till Turkiet.
Aral Kakil har flera böcker av den kurdiska politikern och tänkaren Abdullah Öcalan, vars idéer har inspirerat kurdernas självstyre i Syrien. Foto: Emma Strömberg
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har uppgett att han vill uppföra en 30 kilometer bred ”säkerhetszon” in på syriskt område. Flera av de viktigaste kurdiska städerna, bland annat Kobane, ligger alldeles bredvid gränsen till Turkiet.
– Varför 30 kilometer? För att de vet att de flesta kurdiska städer ligger inom det området. Turkiet tvingar bort kurderna från sina områden och planerar att placera miljontals syriska flyktingar där istället. Han vill ändra på hela områdets demografi, säger Aral.
Enligt uppgifter från Turkiet finns det 3,6 miljoner flyktingar i Turkiet. Erdogan har uttryckt planer på att skicka dem till det ockuperade området i Syrien.
IS kan komma igen
Som många andra kurder är Aral besviken på att kurderna, som varit i en nyckelroll för att slå ner terroristorganisationen IS, nu drabbas medan omvärlden bara ser på. De fångläger där det finns över 10 000 IS-krigare är också på det område som Turkiet vill ockupera. Det finns en risk att krigsfångarna lyckas fly om attackerna mot kurderna fortsätter, och att IS utnyttjar den nya konflikten till att organisera sig igen.
Aral ska gå med sin familj på dagens demonstration på gågatan på Universitetsgatan i Åbo klockan 13. Demonstrationen ordnas av rörelsen Rojavas vänner i Åbo. Demonstranterna kräver bland annat att Finland ska dra tillbaka de vapenexportlicenser som redan beviljats Turkiet och att Finland och EU inför ett handelsembargo mot Turkiet och bryter de diplomatiska förbindelserna med landet.
Detta har hänt:
Rojava – kurdiskt självstyre med radikal styrelseform
I det kurdiska området i norra Syrien har syriska kurder mitt i inbördeskriget och kampen mot terrororganisationen IS upprättat ett självstyre vid namn Rojava. De tillämpar principen om direkt demokrati i sin styrelseform.
Rojava delades in i tre självorganiserade kantoner med gräsrotsdemokrati.
Rojavas ideologiska ledare är Abdullah Öcalan som sitter fängslad i Turkiet sedan 1999. Kurderna i Rojava har försökt förverkliga hans idé om demokratisk konfederalism, en sorts blandekonomi med kooperativ sida vid sida med marknadsekonomi.
Den kurdiska militärstyrkan har uppmärksammats för att kvinnor strider sida vid sida med männen. Det finns också könskvoter inom styrelseorgan.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.