Kuppis koloniträdgård måste bevaras – invånarna beredda att kedja fast sig i äppelträden
Veikko och Seija Helminen brukar ta en tur till sin kolonistuga, stanna några timmar, dricka en kopp kaffe, jobba lite i trädgården och åka hem. Foto: Monica Forssell
Äppelträden håller just på att slå ut i blom.
Tulpaner i gult, rött och skärt har brett ut sig över hela koloniträdgården. Vid någon av de små stugorna har någon tänt en grill och i fågelholkarna är det livlig trafik.
På Seija och Veikko Helminens gård får ogräset veta hut.
Många av äppelträden är mycket gamla. Nu slår de snart ut i blom. Foto: Monica Forssell
Helminens berättar att äppelträden på deras gård troligen är över 80 år gamla, att en del pioner kanske härstammar från den plantskola som fanns i Kuppis förr i tiden och att de gula skogstulpanerna som det finns av lite här och var är mycket ovanliga.
Frågar man Helminens råder det inget tvivel om vad Åbo stad borde göra med koloniträdgården. Den borde bevaras.
Söta stugor eller ruckel?
Men, där koloniträdgården för Helminens är en blommande oas, är den för någon annan en samling ruckel och ogräs i hörnet av Kommunalsjukhusvägen och Nylandsgatan.
Karta: Google Maps
Vansinne, tycker forskare
Åbo stad håller som bäst på och uppdaterar stadens generalplan och det förekommer diskussioner om att koloniträdgården inte ska ingå i den nya planen.
– Vansinne, säger Sirkku Pihlman. Hon är forskare i museologi och har tidigare undervisat i ämnet vid Åbo universitet.
Den ovanliga skogstulpanen trivs i Kuppis koloniträdgård.
Under åren 2015 – 2018 undersökte Pihlman tillsammans med sina studerande växter och byggnader i Kuppis koloniträdgård. Artrikedomen har också undersökts av Pertti Dahlström som kommit till att det växer åtminstone 600 olika arter i trädgården. Ungefär häften är odlade och många mycket ovanliga.
En del av de odlade växterna kan härstamma från den plantskola som förr i tiden fanns i Kuppis. Några av byggnaderna är ursprungliga och helt unika.
– Det är helt ofattbart att Åbo stad inte redan sett till att skydda koloniträdgården. Den utgör en alldeles unik helhet nästan mitt i stan, säger Pihlman och fortsätter:
– Här finns miljö att njuta av på gångavstånd från Åbo centrum och Åbo stad behöver inget annat göra än se till att trädgården inte mejas ner. Jag förstår inte hur man i dessa tider då naturens mångfald och människans behov av att leva i närheten av naturen poängteras, ens kan överväga att använda tomten till något annat.
Stort kulturhistoriskt värde
Små odlingslotter började anläggas i Finland i slutet av 1800-talet.
I Sverige och Danmark grundades de första koloniträdgårdarna i början av 1900-talet och de första koloniträdgårdarna med små stugor dök upp i Helsingfors och Tammerfors på 1910-talet.
Kuppis koloniträdgård var den första i Åbo och grundades 1934. Peltola koloniträdgård grundades 1946.
Husen i Kuppis koloniträdgård är bara 5 kvadratmeter stora. Till att börja med bestod husen av ett rum och en öppen veranda. Numera har många av verandorna fåt väggar och tak.
Det finns totalt 66 kolonilotter i Kuppis men de lotter som ligger närmast Nylandsvägen är inte längre i bruk.
Koloniträdgårdar är en del av 1800-talets stadsträdgårdsideologi där man velat kombinera stad och landsbygd och möjliggöra självförsörjning bland dem som är bosatta i städer.
Typiskt för en koloniträdgård är att den är belägen nära stadens centrum.
Enligt Åbo museicentral har Kuppis koloniträdgård stort kulturhistoriskt värde. Den är Åbos första koloniträdgård och unik för att den är belägen Åbo centrum och för att stugorna är så små.
Källa: Museicentralens utlåtande om Kuppis koloniträdgård 2015
”Behövs det så kedjar vi fast oss i äppelträden”
Tvärs över gatan skymtar de så kallade svenskhusen. De ingår i den nationella stadspark som Åbo grundade 2013.
Stadsparken sträcker sig ända från Runsala till Kurala bybacke och 2013 hade det varit möjligt för staden att inkorporera Kuppis koloniträdgård i parken. Men staden valde att lämna koloniträdgården utanför.
Nu, i och med att generalplanen för Åbo uppdateras, är koloniträdgårdens framtid i vågskålen. Inom Kuppis koloniträdgårdsförening är man beredd att kämpa för sin oas.
– Behövs det så kedjar vi fast oss i äppelträden, säger Eija Meriluoto. Hon är ordförande för Kuppis koloniträdgårdsförening. Vi är beredda att gå hur långt som helst för att rädda området.
Eija Meriluoto är ordförande för föreningen som driver koloniträdgården i Kuppis. Hon är beredd att göra allt som står i hennes makt för att rädda trädgården. Foto: Monica Forssell
Föreningen jobbar hårt för att upprätthålla ett gott samarbete med staden. En daghemsgrupp håller till i trädgården, 4 H driver ett litet café, det ordnas guidade rundturer och evenemang som är öppna för alla Åbobor i trädgården och det är fritt fram för vem som helst att promenera bland stugorna.
Meriluoto önskar att stadens beslutsfattare skulle inse vilken pärla man har.
– Jag förväntar mig att Åbo stads politiker fattar ett sådant beslut beträffande koloniträdgården, att man inte behöver skämmas över att vara Åbobo, säger Meriluoto.
Behövs det så är föreningen också beredd att ansöka om skydd av koloniträdgården med hjälp av lagen om skyddande av byggnadsarvet.
Museicentralen: Kuppis koloniträdgård bör bevaras
Att Kuppis koloniträdgård inte redan för länge sedan har skyddats beror enligt Sanna Kupila vid Museicentralen i Åbo på att det inte tidigare funnits något konkret hot mot trädgården.
Nu verkar det finnas ett, om inte alldeles konkret hot, så en hop luddiga frågetecken.
Museicentralens syn på trädgården är klar.
– Museicentralens åsikt är att koloniträdgården bör bevaras. Kuppis koloniträdgård utgör en unik helhet och är Åbos äldsta koloniträdgård, säger Kupila.
Foto: Monica Forssell
Normalt brukar områden eller byggnader skyddas i en detaljplan. Då är det politikerna som har sista ordet.
Men det går också att ansöka om skydd för ett kulturhistoriskt värdefullt område eller en byggnad med hänvisning till lagen om skyddande av byggnadsarvet.
En framställan riktas då till Närings-, trafik- och miljöcentralen. Museicentralen själv kan inte göra ansökan men en registrerad förening eller ägaren till byggnaderna eller området som man vill skydda, kan ta initiativet.
Processen är enligt Kupila visserligen långsam, men NTM-centralen kan utfärda förbud mot åtgärder i området tills beslutet är fattat.
Foto: Monica Forssell
Egen berså. Priset på en kolonistuga i Kuppis är ska variera mellan 5000 – 10 000 euro. Under senare år då hyresavtalet med staden bara förlängts med fem år åt gången har många stugägare dragit sig för att investera i renoveringar. Foto: Monica Forssell
LÄS OCKSÅ:
Åbo stad vill se nybyggen – inte koloniträdgård på tomten
Kupittaan siirtolapuutarha pitää ehdottomasti suojella. Hienompaa keidasta lähellä keskustaa ei voisi kuvitella!