ÅU 21.03.2024 16:01

Då det obligatoriska provet i det andra inhemska språket i studentexamen slopades försämrades kunskaperna i svenska.

Det visar en färsk utredning som gjorts på uppdrag av Undervisnings- och kulturministeriet.

Det har inte varit obligatoriskt att skriva det andra inhemska språkprovet i studentexamen sedan 2004.

Under åren 2017–2022 var andelen män som skrev provet 21–26 procent och andelen kvinnor som skrev provet 43–55 procent. Även i gymnasiets avgångsbetyg finns det tydliga skillnader mellan kvinnor och män i de svenska betygen. Ungefär 20 procent av männen har minst 8 i betyg, medan motsvarande gäller drygt 40 procent av kvinnorna.

Största delen skriver fortfarande provet i finska (drygt 80 procent) i de svenskspråkiga gymnasierna. Men allt fler skriver hellre provet i den medellånga lärokursen istället för den långa lärokursen.

I fjol valde 31 procent att skriva den medellånga lärokursens prov i finska i studentexamen. Också den andel studerande som beslutar sig för att inte skriva finskaprovet överhuvudtaget har ökat (17 procent i fjol).

Många studerande i högskolorna har svårigheter med att genomföra studierna i svenska, enligt utredningen.

I de svenskspråkiga högskolorna är skillnaderna mellan de studerandes kunskaper stora. Orsaken är främst deras två- eller enspråkiga bakgrund. Studerande och lärare anser att det borde bli lättare att ordna med separata grupper enligt kunskapsnivå och betona de praktiska färdigheterna istället för grammatiken under hela skolgången, och i synnerhet öva på de muntliga språkkunskaperna.

I utredningen föreslås bland annat också att man inför ett muntligt prov i studentexamen så fort som möjligt.

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln