Kunskapen och samhället är centrala i ÅA:s tvådelade nya historik
ÅA:s nya historik. Christer Kuvaja, ordförande för historikkommittén, och redaktörerna Henry Nygård, Laura Hollsten och Anders Ahlbäck. Foto: Mia Hämäläinen
”Åbo Akademi och samhället” och ”Åbo Akademi och kunskapen” heter böckerna i Åbo Akademis tvådelade historik, som utkommer jubileumsåret till ära.
De belyser ÅA:s roll i samhället och vetenskapen under de hundra år som har gått sedan Akademin grundades och är artikelsamlingar om forskning, undervisning och vardagsliv vid Åbo Akademi under ett sekel.
ÅA:s kansler Ulrika Wolf-Knuts säger att universitet ofta uppfattas som gammalmodiga och obenägna att förändras.
– Den här historiken visar på en motsatt bild. ÅA har gått igenom många förändringar på hundra år och också lärt sig leva med sådana förändringar som har kommit utifrån, från myndighetshåll, och som man kanske först har fnyst åt.
En stadig pelare som hon lyfter fram är Stiftelsen för Åbo Akademi och dess roll genom alla hundra år.
– Dess uppgift är fortfarande att stöda Åbo Akademi och det gör stiftelsen med en rejäl summa pengar varje år. En viktig aspekt är att om inte det hade funnits en insats från frivilliga borgare i Åbo för över hundra år sedan att grunda ett svenskt universitet i Finland, så hade vi inte heller haft något. Då kan man fråga sig hur det hade gått med hela den finlandssvenska kulturen, för den är bräcklig och behöver stöd av institutioner som Åbo Akademi.
Christer Kuvaja, forskningschef vid Svenska litteratursällskapet i Finland och ordförande för ÅA:s historikkommitté sedan 2010, säger att man i ett tidigt skede beslöt sig för att historiken ska vara två mer vetenskapliga volymer än en traditionell historik.
– Böckerna är inte kronologiska, utan bygger på teman.
Utgångspunkten för ”Åbo Akademi och kunskapen” är hur ny vetenskaplig kunskap har skapats vid ÅA, hur den har tagits emot och hur och via vilka kanaler den har förmedlats.
Tvådelad historik. ”Åbo Akademi och samhället” och ”Åbo Akademi och kunskapen” beskriver ÅA:s första hundra år. Foto: Mia Hämäläinen
Laura Hollsten, FD och universitetslärare i allmän historia, har varit redaktör för boken.
– När man startar ett nytt universitet är det viktigt vilka professorer man lyckas rekrytera. Därför är till exempel professor Edward Westermarck och hans vetenskapliga nätverk och hur det gagnade ÅA intressant.
Westermarck (1862-1939) var ÅA:s första rektor, socialantropolog och professor i filosofi.
Boken handlar bland annat också om hur kvantfysiken och relativitetsteorin togs emot vid ÅA, om kemitekniken som ett främmande inslag och om vad det innebar för ÅA att börja utbilda klasslärare.
Docenterna i historia Henry Nygård och Anders Ahlbäck har varit redaktörer för boken ”Åbo Akademi och samhället”.
Nygård frågar vad självständighet innebär för ett universitet.
– I samhälleligt perspektiv är ett universitet beroende av finansiering och av sina studerande. Det handlar också om demokrati och politik, framför allt utbildningspolitik och regionalpolitik, men också om partipolitik.
Anders Ahlbäck säger att man har tagit fasta på en handfull teman.
– Vi har ett kapitel om studerande, som en gränsyta mellan samhället och universitetet. De speglar samhällets behov av utbildning, samtidigt som studielivet och studiestaden ofta är otroligt viktiga i en ung människas liv.
Boken handlar också om hur ÅA har finansierats och om triangeldramat mellan Åbo, Helsingfors och Vasa med lärarutbildningen i centrum. Ett kapitel behandlar också studentströmmarna med hjälp av statistik, som till exempel tar upp de studerandes sociala bakgrund och från vilka regioner de kommer.
– Ett universitet är också ett multiversitet, med alla sina olika fakulteter som radikalt kan skilja sig från varandra, där fältarbete är viktigt för en del medan andra forskar i laboratorier, säger Laura Hollsten.
Redaktörerna säger att historiken kan sammanfattas som en bukett vetenskapliga analyser.
– ÅA:s nya historik är både vetenskaps- och universitetshistoria.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.