Kunde privatpersoner frakta paket i skärgården? – Trafiken i nyckelroll när Åboland funderar på utsläpp och livsvillkor
Kunde det på centrala platser i Åbolands skärgård finnas containrar med paketautomater dit smått och stort gods kunde föras?
Sedan kunde till exempel byggföretagare, jordbrukare eller privatpersoner som är på väg till någon by eller holme plocka med sig gods vid containern och föra det ända fram till destinationen. De får betalt för besväret allt skulle koordineras via en app.
Det här är en av visionerna som i mars diskuterades vid en workshop som yrkeshögskolan Novia ordnade i Åbo.
Bland de cirka 25 deltagarna fanns till exempel logistikföretag, transportköpare, två it-företag samt företrädare för Pargas och Kimitoön.
Idealet fulla fordon
Företagsutvecklaren John Forsman vid Pargas stad säger till ÅU att man är ute efter hållbara transportlösningar både ekonomiskt och miljömässigt.
– Logistiken är en stor utmaning för oss. I S:t Karins och Åbo är allt mycket mer koncentrerat, man finns vid motorvägen och har inga färjor. Har du en business i Pargas skärgård blir transporterna genast dyrare och längre.
Forsman konstaterar att hans roll främst är att se på företagarnas behov, men att logistikutmaningarna också gäller privatpersoner.
Och det handlar lika mycket om transporterna från skärgården.
– Idealet är det går fulla bilar åt båda hållen. En stor fråga är hur man skulle koordinera och bygga upp ett sådant här system och skapa en kanal som både privatpersoner och företagare kan använda, säger Forsman.
Han betonar att man på workshopen bollade med visioner. Steget till ett konkret system är långt. Man måste först fundera på vad som är realistiskt och ta fram konkreta alternativ och kostnadskalkyler.
Om ett beslut fattas ska systemet därefter tekniskt byggas upp. Sedan ska någon ha ansvaret för systemet och stå för de rullande kostnaderna.
Koppla ihop dellösningar
Vid workshopen nämndes systemet Lokerikko, där Tavarataksi Finland levererar varor till containerliknande hubbar där gods kan hämtas och levereras närsomhelst.
John Forman säger att det säkert finns andra kommuner som funderar på och testar liknande saker.
– Att det fanns ett behov av workshopen, och att det diskuterades många frågor som ingen hade något direkt svar på, visar väl att ingen stött på den perfekta lösningen för ett sådant här system. Men det finns säkert dellösningar som man kan försöka koppla till varandra. Det är viktigt att bli medveten om vad som redan testats och vad som funkar.
”Trafiken högt på agendan”
Sven Ivars, projektkoordinator vid Kimitoöns kommun, konstaterar att logistiken och transporterna är i en nyckelroll när Kimitoön minskar utsläppen.
– Vi har långa transportsträckor och alla lösningar som är effektiva för miljön är också kostnadseffektiva. Det är där som företagarnas intresse finns. För kommunens del har vi också personlogistiken att fundera på. Kollektivtrafiken är ju delvis på kommunens bord.
Ivars säger att man på kommunen nu försöker skapa sig en helhetsbild av vad man har resurser att göra och på vad man i första hand ska bränna krutet när det gäller hela transportbiten.
– I något skede blir det säkert aktuellt med extern finansiering för något projekt men just nu har vi inte ännu den helhetsbilden. Men som tema är trafiken högt på agendan.
Färskt projekt
Projektet Next Level sjösattes nyligen i landskapet. Ivars säger att det i hög grad handlar om företagens roll i klimatarbetet.
Kimitoön och Pargas är med i ett åboländskt delprojekt. Ivars säger att idén om containrar med paketautomater för godstransport i skärgården knappast är något som åtminstone Kimitoön börjar förverkliga nu.
Men han utesluter inte att idén börjar diskuteras som en del av en större helhet.
– Det var väldigt intressant att på workshopen höra om tekniska lösningar för att bättre kunna utnyttja den logistik som finns. Men det kräver också att det finns användare. Vi måste fundera på företagens behov och hur olika lösningar möjligen kan kombineras.
Novia kan ha en roll
Beredskapen att diskutera trafiklösningar finns också vid Novia.
Lektor Kim Friman som höll i trådarna för workshopen säger att yrkeshögskolan kunde vara med i en styrgrupp som diskuterar exempelvis hur workshopens visioner tas till vara.
– Vårt eget projekt har inte finansiering att driva det här. Så vi avvaktar och ser om det finns pengar och intressenter att ta det här vidare. Då kunde vi hjälpa till via våra studerande och med den kompetens som finns i huset.
Friman påpekar att idén med containrar kopplade till en it-lösning också kunde möjliggöra en effektivare insamling i skärgården av sådant som ska återvinnas.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.