Kulturhuvudstadsåret gjorde Åbo mera europeiskt – men den fria kulturscenen borde stärkas
Konstnären Reima Nurmikkos ejdrar tog sin första simtur i Aura å under kulturhuvudstadsåret 2011 och har återvänt varje år sedan dess. ÅU-foto
En utredning har kartlagt hur stor positiv inverkan kulturhuvudstadsåret 2011 hade för Åbo och ger förslag på hur det kulturella arbetet kan fortsätta till Åbos 800-årsjubileum 2029.
Neil Peterson och Hanns-Dietrich Schmidt konstaterar att Åbo tack vare kulturhuvudstadsåret har fått en öppnare och mera europeisk atmosfär. Aura ås roll som en central plats för kulturaktiviteter stärktes också.
Peterson lyfter fram hur stolta Åboborna är över det blomstrande restauranglivet.
– Människor lyfter fram två saker för att illustrera den positiva utvecklingen: att folk kommer från Helsingfors för att gå på restaurang i Åbo och att man numera måste boka bord, vilket man inte behövde förut, säger Peterson.
Han nämner också att flera musikfestivaler som startade under kulturhuvudstadsåret har fortsatt och också vuxit sedan 2011.
Armband aktiverar pensionärer
Peterson betonar kulturens roll för inkludering och för att skapa en gemenskap. Därför är det viktigt att satsa på kultur också i stadsdelar utanför centrum. Han föreslår till exempel att olika stadsdelar kunde utnämnas till årets kulturkvarter fram till jubileumsåret 2029.
Han berömmer Åbos så kallade kimmoke-armband som ger pensionärer och arbetslösa tillgång till stadens idrottsanläggningar och museer till ett förmånligt pris.
Peterson för fram att en stad genom kulturarbete också kan motarbeta svåra problem i samhället. Eftersom Åbo redan har approachen att inkludera kultur i socialt arbete, föreslår Peterson att staden ytterligare kan utveckla metoder för detta och bli ett gott exempel för övriga Europa.
Mera till den oberoende kultursektorn
Peterson lyfter fram att den oberoende konst- och kultursektorn i Åbo får en obetydlig del av Åbo stads finansiering av kultur, idrott och fritidsaktiviteter. Här anser han att det finns utrymme för en bättre balans.
– Den oberoende kulturscenen och stadens kulturutbud stöder varandra, säger Peterson.
Åbo stad betalar 64 miljoner euro för kultur och fritidsaktiviteter, men finansierar det oberoende kulturfältet med endast några miljoner euro.
För utredningen intervjuades cirka 40 personer som hade en central roll i förverkligandet av kulturhuvudstadsåret. Över 200 personer svarade också på en enkät om vad de vill se och uppleva i Åbo under de kommande åren.
Europas kulturhuvudstadsår
Har utsetts sedan år 1985.
Finansieras av EU-programmet Kreativa Europa.
År 2026 kommer den tredje finska staden att väljas till kulturhuvudstad.
Ansökningar lämnades in i början av maj och valet av stad sker 2021.
Helsingfors var kulturhuvudstad 2000 och Åbo 2011.
Två städer i Europa är årligen kulturhuvudstad.
Emma Strömberg / SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.