SPT 19.01.2021 18:37

Det har gått drygt en månad sedan det blev möjligt att ansöka om temporärt kostnadsstöd för företag för andra gången. Ansökan är öppen fram till den 26 februari, men redan nu har några småföretagare inom kulturbranschen upptäckt att kriterierna för stödet är för stränga för deras bransch.

– Min omsättning har sjunkit med nästan 40 procent under stödperioden, men i och med att jag inte haft tillräckligt höga kostnader har det inte varit möjligt för mig att få stöd, säger artisten och låtskrivaren Fredrik Furu, som driver sin konstnärliga verksamhet genom ett aktiebolag.

Han hade planerat en stor sommarturné under stödperioden juni–oktober. På grund av coronarestriktionerna gick turnén inte att genomföra i den planerade utsträckningen, vilket innebar att Furus omsättning och kostnader sjönk.

För att beviljas kostnadsstöd måste företagets omsättning sjunka med minst 30 procent, men därtill måste de fasta kostnaderna överstiga en viss gräns. I Furus fall förblev de fasta kostnaderna under gränsen, som räknas ut med hjälp av en formel.

–  Jag tror att det är ganska många andra småföretagare som är i samma situation, säger Furu.

Skar ned kostnaderna

En av dem är promotorn och turnéledaren Thomas Ståhl. När coronan slog till för ett år sedan insåg han att det skulle bli slut på spelningarna. Då beslöt han att sänka sina kostnader så gott det gick för att hålla företaget i liv. Det visade sig vara ett misstag – med tanke på kostnadsstödet.

Ståhl ansökte om temporärt kostnadsstöd redan under den första ronden. Då var stödperioden april–maj. Beslutet var negativt.

– Motiveringen var att jag hade för låga kostnader. Det hjälpte inte att jag förklarade att mina kostnader i allmänhet är fyra gånger så stora, säger Ståhl.

Han tycker att det är ironiskt att det att han förutsåg krisen innebär att han blir utan stöd. Hade han låtit bli att dra ner på kostnaderna och låtit räkningarna gå till indrivning, hade han sannolikt beviljats stödet.

–  Nu pågår den andra ronden av kostnadsstödet. Jag har ännu inte lämnat in någon ansökan, eftersom mina kostnader fortsättningsvis är desamma.

För hög självrisk

På Fackföreningen för konst- och kultursektorn (Taku) känner man till problemen med kostnadsstödet. Takus ordförande Juha Isotalo säger att organisationen tagit upp saken med både politiker och tjänstemän.

– Om företagsverksamheten är begränsad och stödperioden infaller dåligt, så blir man utan stöd. Dessutom är självrisken på 2 000 euro väldigt hög för många småföretag inom kulturbranschen, säger Isotalo.

Självrisken på 2 000 euro innebär att kostnadsstöd som är mindre än det inte betalas. För ett större företag är 2 000 euro en liten summa, men för ett företag inom kulturbranschen som ofta sysselsätter endast en person kan det vara en betydande summa.

Det andra problemet ur kulturbranschens småföretags perspektiv är att intäkterna ofta är säsongsrelaterade. Det är inte ovanligt att ett småföretag inom kulturbranschen har högre inkomster under vissa delar av året.

– Man får den uppfattningen att det här stödet är skapat ur ett klassiskt företagarperspektiv där inkomsterna och utgifterna är på samma nivå varje månad, säger Isotalo.

Riksdagen protesterade inte

Det temporära kostnadsstödet administreras av Statskontoret. Servicechef Tuomo Yliluoma säger att han inte uppfattat att kulturbranschen överlag skulle vara överrepresenterad bland de negativa stödbesluten.

– Tvärtom. Kultur- och evenemangsbranscherna är några av de branscher som man strävat efter att beakta bättre nu under den andra ronden. Till exempel har typen av kostnader som beaktas ökats, säger Yliluoma.

Under den första ronden av kostnadsstödet beaktades till exempel inte förhandsbetalningar till artister eller kostnader för hyrd utrustning. Förändringen innebär en förbättring för till exempel festivalproducenter.

Självrisken på 2 000 euro ändrades däremot inte. På den punkten krävde riksdagen ingen ändring.

– I praktiken är grunderna för att bevilja kostnadsstödet rätt stränga. Småföretag har svårt att komma över självrisken, det förutsätter rätt höga fasta kostnader, säger Yliluoma.

Gäller oflexibla kostnader

Trots att kostnadsstödet administreras av Statskontoret, som ligger under Finansministeriet, har lagen om kostnadsstödet beretts på Arbets- och näringsministeriet.

Enligt industrirådet Sampsa Nissinen har ministeriet försökt beakta den respons som kom efter första ronden, men uppger att det är svårt att hitta en stödmodell som lämpar sig för alla företag och verksamheter.

– Kriterierna måste vara desamma för alla. Det tenderar att leda till att de i praktiken passar vissa branscher bättre än andra, säger Nissinen.

Enligt honom har ministeriet inlett en preliminär beredning av en tredje rond, där stödperioden eventuellt skulle sträcka sig från november och framåt. Om den blir av finns det återigen möjlighet att justera kriterierna.

– Men det huvudsakliga syftet med kostnadsstödet är att stödja företag då det gäller oflexibla kostnader. Företagens uppgift är att flexa där det är möjligt.

Henri Forss

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln