Monica Forssell 28.11.2020 04:30

Silja Lines karakteristiska melodi ljuder i högtalarna och vid ingången till fartyget står pursern och tar emot.

Cirka trettio personer stiger ombord i Mariehamn och med totalt hundrafemtiotvå passagerare sätter Baltic Princess kurs mot Åbo.

På dansgolvet är det tyst. Vid infon på sjätte däck finns det tid att sortera broschyrer och putsa plexiglaset som hänger över disken.

Pelarna är dekorerade med ljusslingor, borden är dukade och mässingen glänser. Men passagerarna saknas och det råder stillhet över fartyget.

Noora Korpela hör till dem som just stigit ombord i Mariehamn. Med en stor kopp kaffe i ena handen och handväskan i den andra är hon på väg till sin hytt för att se på Netflix.

Hon är Åbobo men jobbar som sjukskötare i Mariehamn och är på väg hem för sina lediga veckor.

Monica Forssell

Sepi och Sami har försett sig med varsin öl i restaurangen Fast Lane på däck 6. De är från Nyland och ombord enkom för att slappna av och få lite omväxling.

– Här är lugnt och stillsamt men det passar män i vår ålder bra, säger männen. Vi är inte ute efter någon show, säger Sami och fortsätter:

– Visst funderar man ju lite på lönsamheten, men det är ju inte vår sak att bedöma en sådan sak.

Permitteringar och uppsägningar

Nej, passagerarna kan njuta av festbelysningen, maten och havsutsikten medan rederiet funderar på lönsamheten.

I nio månader har passagerarfärjorna mellan Finland, Sverige och Estland antingen stått eller trafikerat med minimal besättning och ett obefintligt antal passagerare.

Både Viking Line och Tallink Silja har i olika omgångar permitterat sina anställda. Viking Line har redan tidigare sagt upp en del anställda och Tallink Siljas samarbetsförhandlingar avslutades den här veckan med att cirka 100 personer sägs upp och permitteringarna fortsätter.

Intendent Hanna Tamminen medger att osäkerheten oroar men samtidigt andas hon tillförsikt.

Tamminen tror att livet kommer att återgå till det normala.

– Nog märker man redan att många människor igen vill resa. Kryssningarna finns i finländarnas dna så jag tror nog att passagerarna återvänder, säger Tamminen.

Hennes läppstift sitter perfekt och klackarna trummar mjukt mot den heltäckande mattan när hon rör sig mellan fartygets olika däck.

Handdesinfektionsmedel har placerats ut lite varstans, utanför en av restaurangerna har en bänk med tvättställ, tvål och rinnande vatten byggts upp.

Hytterna städas noggrannare än tidigare och under veckoslut då passagerarna är fler finns det tre personer som bara har till uppgift att påminna resenärerna om säkerhetsavstånd, munskydd och hygien.

Markku har slagit sig ner på en soffa med deckaren Majakka. Han är på hemväg efter ett kundbesök på Åland. Han är inte orolig över att bli smittad ombord.

– Nej, här finns ju inga människor.

Inte heller nittonåriga Arttu Moilanen är bekymrad. Han kör långtradare och har på morgonen kört ombord i Stockholm. Det här är hans första resa mellan Stockholm och Åbo.

– Här är ju helt trevligt, säger Moilanen.

Att all slags hålligång lyser med sin frånvaro passar honom bra. Efter en tupplur ska han besöka taxfreebutiken och inhandla något åt flickvännen.
Sedan, när fartyget anländer till Åbo, har han framför sig 800 kilometer vid ratten.

Nedskuren service ombord

I november kunde Tallink Siljas kunder boka till och med gratis kryssningar.

Enligt informatör Marika Nöjd gick kryssningarna hyfsat bra åt. Vardagarna är tysta och en del av butikerna och restaurangerna är då stängda men under veckosluten kan passagerarantalet nu uppgå till cirka 1000 och med undantag av bollhavet är servicen då så gott som normal.

Också de lite äldre kunderna, som försvann när coronarestriktionerna infördes i våras, har i viss mån vågat sig tillbaka.

– Vi har många stamkunder, säger Hanna Tamminen.

Som Leena och Reino Ängeslevä från Hyvinge.

De har ätit gott, promenerat omkring, shoppat lite och druckit kaffe. De är pensionerade och gillar att resa omkring i Europa. Österrike och Italien är deras favoriter. Att åka på en kryssning från Åbo är bättre än ingenting.

– Nog är det ju ändå lite omväxling. Man orkar inte sitta hemma heller hela tiden, säger Ängesleväs.

Monica Forssell
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln