Fotbolls-VM som politiskt slagfält
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
KNVB MediaTvärtom mot vad Fifa önskade då man placerade fotbolls-VM i Qatar, har det mesta kring turneringen kretsat kring politik. Man kan baka in begreppet i alla möjliga sammanhang som har med mästerskapet att göra – matcherna som avlöser varandra kommer ofta i andra hand.
Det började redan dagen innan premiären då Fifapresidenten Gianni Infantino kallade till presskonferens och gick till attack mot den samlade internationella journalistkåren. I skarpa ordalag öste han sin galla över alla dem som haft mage att kritisera valet av värdland.
I en hel timme höll Infantinos monolog på, han pratade om Europas koloniala skuld och att västvärldens moralpredikan minsann inte är något annat än ensidigt hyckleri. Vidare beskrev han sig själv som kosmopolit och kopplade ihop sin egen uppväxt som schweizeritalienare med alla möjliga minoriteter.
Osammanhängande och världsfrånvänd i ett slags kaotiskt förvirrat tillstånd. Effekten blev den motsatta, i stället för att gjuta olja på vågorna skaffade han sig bara fler belackare och fiender. Senast nu hade VM blivit liktydigt med politik.
Så har det fortsatt. De iranska spelarna sjöng inte med i nationalsången före premiären mot England, men till den andra matchen mimade de försiktigt med rädda för repressalier från regimen. För att inte tala om retoriken inför onsdagens gruppavslutning mot ärkefienden USA – politiskt sprängstoff i sin mest förädlade form.
Omskrivet var också det tyska lagets tysta protest inför mötet med Japan. Då elvan ställde upp sig för fotograferna höll alla spelarna handen för munnen för att visa att Fifa med sitt förbud mot One Love-bindeln försöker skrämma gruppen till tystnad. I stället spelade flera av dem i regnbågsfärgade skor.
Nackdelarna med att placera turneringen den här tiden på året har också kunnat spåras i det rent spelmässiga. Eftersom spelarna varit upptagna med ligaspel till en vecka före VM startade har förberedelserna varit minimala.
Med undantag för några enstaka målkalas har spelet varit överdrivet försiktigt. I rädsla för att förlora och inte ha kvar chansen till avancemang inför gruppavslutningen har lagen tagit ett 0–0-resultat utan att egentligen prestera något framåt.
Under de nio första dagarna har fem matcher slutat mållösa mot bara en enda på hela turneringen i Ryssland för fyra år sedan. Några av dubbelnollorna har varit osedvanligt trista tillställningar utan knappt en enda skapad farlighet.
Priset tog i fredags då England nöjda efter sin 6–2-seger mot Iran i inledningsomgången frös ner allt vad offensiv innebär. Det hade varit intressantare att se dammtussar bildas jämfört med spelet i den matchen. Största underhållningen var när en amerikansk spelare före ett inkast torkade av bollen på en fotografväst.
Då man inte ens ids försöka är det förstås beklämmande. Fast mycket i det defensiva spelet bottnar i att manskapen inte är synkade framåt. Några intränade anfallskombinationer och offensiva mönster har man inte haft tid till. Att sätta försvarsspelet är så ofantligt mycket enklare.
Några favoriter har i alla fall bjudit till och visat en del av sitt kunnande. Det gäller framför allt Brasilien mot Serbien och Frankrike och Spanien i båda sina första matcher. Argentina och Tyskland var inte fega i sina premiärer men lyckades ändå med konststycket att förlora mot Saudiarabien och Japan.
Speciellt saudiernas vändning till 2–1 mot Argentina kan ses som en av de största skrällarna i VM-historien. Fullt jämförbar med USA:s 1–0 över England 1950 eller då Nordkorea 16 år senare skickade hem Italien.
Inför avslutningsrundan i gruppspelet levde hoppet av varierande grad för 30 av de 32 lagen. Endast för värdnationen Qatar och Kanada var drömmen om avancemang grusad efter två raka nederlag. På tisdagen fick qatarierna sällskap av Ecuador, Wales och Iran som likaså är tvungna att lämna festen efter tre matcher.
Qatars rekryteringsprogram Aspire Academy har trots 18 års verksamhet visat sig otillräckligt att ställa ett slagkraftigt lag på benen till VM på hemmaplan. Kanada, med i slutspelet för andra gången, föll trots frejdig offensiv mot Belgien och ett tidigt ledningsmål mot Kroatien.
Fast lönnlöven har i alla fall nästa VM som de arrangerar tillsammans med USA och Mexiko att se fram emot.
Hur det går med fotbollen i Qatar är höljt i dunkel. Lika lite vet vi om hur det går för de hundratusentals gästarbetarna som fortfarande bygger landet då strålkastarna slocknar och världens blickar riktas åt något annat håll.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.