Krönika: Den grymma toppidrotten
Mika Poutala. Som vi hade unnat vår skridskoveteran en olympisk medalj. Men marginalerna var än en gång emot finländaren. Foto: Wikimedia Commons
Medaljkaffet har hunnit svalna i den finländska termosen. Inte sedan förra torsdagen då Krista Pärmäkoski efter fristilsloppet med individuell start delade brons med Marit Bjørgen har det blivit några pallplaceringar för de våra.
I stället har det kommit en drös fjärdeplatser – den ena försmädligare än den andra. Den som tveklöst sticker ut i sällskapet är förstås skridskoåkaren Mika Poutalas hårfina medaljmiss på hans huvuddistans 500 meter.
För oss vanliga dödliga är tre hundradelar av en sekund så lite att vi inte ens förmår reflektera över det. För en idrottsman kan det vara skillnaden mellan att bli odödlig eller snabbt glömmas bort.
Men än har vi hans attack mot de övriga topptiderna i färskt minne. 34-åringen som sannolikt gör sitt sista OS gick ut i sista par med en kanadensare. Alex Boisvert-Lacroix blev klart akterseglad av den blåvite fartkanonen.
Poutala åkte i mål på 34,68 och blickade upp mot resultattavlan. Hur långt skulle tiden räcka? Då stod den skoningslösa sanningen klar för honom: kinesen Gao Tingyus tredje snabbaste notering från tolfte heatet hade överlevt med 0,03 sekunder.
Det är heller inte första gången som det är stolpe ut för Poutala i större sammanhang. För åtta år sen i Vancouver bommade han medalj med samma struntmarginal och slutade femma.
Den gången var det ännu totaltiden efter två lopp som gällde. Med dagens upplägg då man bara åker en gång hade han korats till olympisk mästare redan 2010. I andra omgången hade han ett felskär som fällde honom från prispallen.
På VM-nivå har Poutala vid tre olika tillfällen slutat fyra så han borde vara en luttrad man. Han är djupt troende och tar hjälp av bibeln i stället för att svära och gräva ner sig.
Han har en liten chans till revansch på fredag då den dubbla sträckan avgörs. På 1000 meter har han två pallplatser från världscupen att falla tillbaka på. I OS har han som bäst slutat åtta på distansen. Omöjligt är det med andra ord inte.
Skidstafetterna under veckoslutet gav också två fjärdeplatser. För damerna var det en missräkning att för första gången sen VM 2013 bli utan medalj. Herrarnas marginal upp till bronset var större men det var ändå ett fall framåt att ha både Sverige och Italien bakom sig i prislistan.
På onsdag står lagsprinten på programmet. Då tävlingarna skidas i fristil och inte i Finland den alltid förhärskande klassiska tekniken är medaljchanserna rätt små. Att skidskytten Mari Laukkanen bildar par med ässet Pärmäkoski skvallrar om att bredden bland längdåkarna inte är vad den borde vara.
Tisdagen bjöd på två sjätteplatser för den finländska truppen. Hockeyfolket fick sitt genom den oerhört väntade men onödigt knappa vinsten över blåbäret Sydkorea i första slutspelsomgången. I eftermiddag väntar en mycket svårare uppgift för herrlejonen då Kanada står för motståndet i kvartsfinalen.
Efter uppvärmningen mot Tyskland och Norge i gruppen har målskyttarna visat sig från sin mest trubbiga sida i de två senaste matcherna.
I gruppfinalen mot Sverige blev det bara en kasse trots bud på betydligt fler. Och mot hemmanationen behövdes både två, tre och ibland ännu fler returer för att hitta rätt.
Några timmar innan mötet med Kanada gör kollegerna på damsidan upp om bronset mot det ryska laget. Med tanke på hur mycket bättre lejoninnorna var då lagen stötte på varandra i gruppspelet är seger mer eller mindre ett måste.
Avståndet upp till Kanada och USA är fortfarande alltför stort att på allvar konkurrera om en finalplats. Men allt talar för att chefstränaren Pasi Mustonens tjejer är turneringens tredje bästa lag och att Finlands fjärde brons i detta OS säkras inom ordinarie 60 minuter.
Skidskyttarna har mest fått utstå kritik och bannor för sin mediokra träffsäkerhet i de individuella loppen men på tisdagen krävdes bara tre extra skott för det mixade stafettlaget. Resultatet blev en fin sjätteplats för fyrväpplingen som tog såväl tjeckiska, ryska som svenska skalper.
I nordisk kombination hade det krävts lite längre hopp av både Eero Hirvonen och Ilkka Herola i backmomentet för att ta upp kampen med de bästa tyskarna.
Hirvonen gjorde ett seriöst försök genom att skida i kapp tätklungan. Men då det blev åka av i sista uppförsbacken var 22-åringen tömd på sina krafter. Ännu återstår lagtävlingen som är Finlands största chans att få slut på den 16 år långa olympiska medaljtorkan i grenen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.