Utredning av Åbolands sjukhus väcker kritik — "språkbedömningen är felaktig"
ÅU-FotoKjell Wennström (SFP) representerar Åbo i sektionen som ger utlåtanden om den svenska vården. ÅU-foto
ÅU rapporterade i onsdags att förslaget om att införliva Åbolands sjukhus med Åbo universitetscentralsjukhus har sänts iväg till ägarkommunerna Kimitoön och Pargas, tillsammans med en språkkonsekvensbedömning.
Kommunstyrelsen i Kimitoön och stadsstyrelsen i Pargas har möten inprickade den 29 april, och sjukvårdsdistriktets direktör Leena Setälä väntar sig ett svar av kommunerna – inklusive Åbo och S:t Karins – i början av maj.
Men det aktuella förslaget får kritik direkt. I fredagens ÅU skriver SFP:s kretsordförande Regina Koskinen att förslaget går emot det man tidigare kommit överens om, nämligen att Åbolands sjukhus förblir en enhet med egen chef, eget rekryteringsansvar och en modell som ersätter det kommunala affärsverket.
Vad händer med stadgar och instruktioner?
På fredagen möttes också den sektion som har till uppgift att ge utlåtanden om den tvåspråkiga vården i distriktet. Sektionen kunde trots allt inte ge något utlåtande i det här fallet.
Ett skäl är att sektionen inte vet om förslaget som den fick framför sig var det slutgiltiga. Bland annat saknade förslaget redogörelser om hur förändringen av Åbolands sjukhus påverkar stadgar och instruktioner.
Ett annat är att sektionen inte litar på att språkkonsekvensbedömningen är rätt genomförd.
I ÅU i onsdags sa chefsöverläkare Mikko Pietilä att han försäkrat sig om att konsekvensbedömningen kan göras inom organisationen, utan utomstående expert.
Sektionen har inte ett problem med det, men Kjell Wennström (SFP) säger att sjukvårdsdistriktet använt sig av en bedömningsmodell som inte är ämnad för den här typen av ärenden.
Borde ha använt en nyare bedömningsmodell
I stället för att använda Kommunförbundets modell för förhandsgranskning av kommunala beslut borde sjukvårdsdistriktet ha använt sig av Justitieministeriets modell, som dessutom är nyare och har godkänts av Folktinget, säger Wennström.
– Nu måste vi få reda på varför distriktet använt den här modellen och hur stadgar och instruktioner påverkas av förändringen. Vi måste kunna säkerställa att den svenskspråkiga servicen förblir lika bra, eller förhoppningsvis blir lite bättre. Det är syftet med en språkkonsekvensbedömning: att välja den lösning som bäst tillgodoser servicen. Mycket av det saknas nu.
I sektionen sitter också Pargas och Kimitoöns stads- respektive kommundirektörer.
Wennström gissar att ärendet inte kan beredas för beslutsfattarna på respektive ort innan frågorna ovan får svar. Sektionens sekreterare, konsulten Marcus Henricson har fått i uppdrag att reda ut frågetecknen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.