Kristdemokraterna – brobyggare eller viljelösa anpasslingar
Regeringsförhandlingarna fortsätter. Varför håller Kristdemokraterna en låg profil?
Fokus i regeringsförhandlingarna har än så länge främst varit på de enskilda partierna, inte på sakfrågorna. Det här blir klart då man tar del den rapportering som media levererat de senaste veckorna.
Sannfinländarna och SFP har fått utrymme i många rubriker, medan Samlingspartiet i spalterna har klandrats för att partiet och regeringsbildaren Petteri Orpo inte visar det ledarskap som behövs för att man ska få ett regeringsprogram uppgjort.
Det fjärde partiet i kvartetten, Kristdemokraterna, har hållit en låg profil. Partiet har nästan varit osynligt. Är det här ett medvetet val av Kristdemokraterna eller har de svårt att nå över nyhetströskeln?
Svenska Yle har talat med flera aktiva medlemmar i Kristdemokraterna. De partiaktiva säger i Svenska Yles artikel (31.5) att de litar på partiledningen. De tycker att förhandlarna har skött sig väl. Partiets förhandlare beskrivs som konstruktiva, proffsiga och diplomatiska.
Partiordförande Sari Essayah uppträder fåordigt och behärskat i offentligheten. När samtliga partiordförande är samlade för att informera om framstegen eller motgångarna i förhandlingarna, är det ofta endast Kristdemokraternas Essayah som ler och verkar bekväm i situationen.
En av orsakerna till Kristdemokraternas rofyllda framträdande torde vara det faktum att Kristdemokraterna och Samlingspartiet har samma syn på många frågor i dagspolitiken. Även partiernas värderingar ligger nära varandra.
Det här upplägget gör att Kristdemokraterna sällan har något att invända eller att tillägga då Samlingspartiets ordförande redogör för läget i förhandlingarna.
Det är också klart att medias fokus i rapporteringen på det som skiljer åt partierna i sakfrågor, bidrar till att de frågor som förenar partierna, inte får lika stor uppmärksamhet i offentligheten.
När man tittar på helheten finns det minst lika många sakfrågor som förenar de partier som förhandlar, som det finns sakfrågor där partiernas åsikter går isär. Det här gör det också sannolikt att en ny regering med de partier som nu förhandlar kommer att bildas.
Den största osäkerhetsfaktorn i regeringsbildningen just nu är SFP. Hur än SFP väljer att göra, kommer det att ha negativa konsekvenser för partiet. Går SFP inte med i regeringen, kan det få följder för det svenska i Finland. Går man med kommer det att uppstå en djup spricka inom partiet mellan de konservativa och de liberala.
Kristdemokraterna behöver inte beakta denna konstellation, eftersom man inte profilerat sig som en stark anhängare av det svenska och partiets samtliga anhängare sannolikt kan definieras som relativt konservativa på en traditionell partikarta.
Borde Kristdemokraterna höja sin profil? Att framstå som brobyggare är bra, men ett politiskt parti mår inte bra av att profilera sig som en viljelös anpassling.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.