Krista Kiuru fick riksdagens förtroende med god marginal — oppositionen röstade emot
Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) har riksdagens förtroende. Riksdagen röstade om förtroendet i början av plenum på onsdagen.
Omröstningen slutade med 106 mot 79 röster. En person röstade blank och 13 var frånvarande.
Resultatet är inte överraskande. Regeringspartierna röstade för och oppositionspartierna emot Kiuru.
Samlingspartiets Mia Laiho föreslog misstroendeomröstningen i fredags. Förslaget understöddes av partiets gruppordförande Kai Mykkänen.
Enligt Samlingspartiet har regeringens kommunikation kring coronakrisen varit förvirrande och skapat osäkerhet. Enligt partiet har detta förkroppsligats i Kiuru, som gång på gång överraskat med oväntade uttalanden.
Laiho lyfte fram bland annat Kiurus uttalanden om tvångskarantän för alla som kommer till Finland. Detta visade sig vara mot lagen.
Dessutom anser Samlingspartiet att det finns skäl att misstänka att Kiuru och hennes ministerium, Social- och hälsovårdsministeriet, har vilselett folket i fråga om munskydd.
Regeringen valde att inte rekommendera användning av munskydd i våras med hänvisning till att de inte bidrar till att stoppa coronaviruset.
Samlingspartiet anser att den verkliga orsaken var att det inte fanns tillräckligt med munskydd och att ministern har ljugit.
Den bästa vetenskapen
Kiuru sammankallade till presskonferens med anledning av munskydden bara en timme innan omröstningen ägde rum. Kiuru valde ändå att påstå att presskonferensen inte hade med omröstningen att göra.
På presskonferensen fortsatte Kiuru att hävda att regeringen fattat beslut om munskydd utifrån den bästa vetenskapliga bevisföring som fanns att tillgå.
— Jag vill upprepa mitt tidigare budskap. Regeringen har i sin verksamhet utgått från den kunskap som funnit tillgänglig, säger Kiuru.
Enligt Kiuru har regeringens rekommendationer byggt på uppgifter från både inhemska och utländska experter. När experterna har ändrat sig har rekommendationerna uppdaterats.
Hon bestrider att regeringen försökt styra experterna. Beslutet att inte rekommendera munskydd i våras var motiverat.
Ett ineffektivt verktyg
Misstroendeomröstningar är ett politiskt verktyg som kan utnyttjas av oppositionen. Om regeringen – eller i det här fallet en enskild minister – inte får riksdagens förtroende bör den – eller hen – avgå.
Ingen regering eller minister har avgått till följd av en misstroendeomröstning sedan 1957. Då föll statsminister V.J. Sukselainens (C) regering på frågor som berörde landets ekonomi och bildandet av regering.
Professorn i statskunskap vid Åbo Akademi Kim Strandberg anser att misstroendeomröstningar inte är speciellt effektiva. I och med att Finland på 2000-talet styrts av majoritetsregeringar kan regeringspartierna enkelt torpedera alla omröstningar.
— Men de är ju en del av spelet. Det blir aldrig misstroende, men de kan användas för att signalera ett allvarligt missnöje och att visa att man är aktiv som oppositionsparti. Som oppositionsparti har man inte så många verktyg att jobba med, säger han.
Strandberg har inte på rak arm några förslag på hur oppositionens politiska verktygsback kunde uppdateras. Det är heller inte sagt att det är nödvändigt.
— Det som kanske kunde vara till nytta skulle vara att diskussionsklimatet i plenum skulle bli mera konstruktivt. Debatten blir allt mera polariserad hela tiden.
Henri Forss/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.