Kriminellt för nordsamen Pentti Pieski att fiska i hemtrakten – han kämpar för sin minoritets överlevnad
Under nästa regeringsperiod vill Pentti Pieski att regeringen tillsätter en arbetsgrupp som utreder vilka åtgärder som måste göras för att trygga samernas traditionella livsstil. Pieski säger också att språkundervisning på samiska borde erbjudas i hela landet. Foto: SPT/Sören Jonsson
Företagaren och mediekonsulten Pentti Pieski är född och uppvuxen i Utsjoki. Han studerade i Uleåborg och har de senaste åtta åren bott i Helsingfors.
Han sitter också med i Sametingets styrelse, som för samernas officiella talan i olika frågor som berör samernas liv och leverne. I jobbet har Pieski möjlighet att besöka sin hemtrakt åtminstone ett par gånger i månaden.
– Jag får fiska och röra mig i naturen. Om jag inte skulle ha möjlighet att åka till Sápmi skulle jag nog inte bo kvar i Helsingfors.
Språket är det viktigaste för samernas identitet, speciellt bland dem som bor i huvudstadsregionen, säger Pieski.
– När mina barn var små försökte vi få dagvård på samiska här i Helsingfors, men det visade sig vara omöjligt. Jag fick ta saken i mina egna händer, säger han.
Han gick med i föreningen Citysamerna, som 2013 grundade ett språkbo på nordsamiska i Helsingfors. Tanken var att uppmuntra barnen redan från tidig ålder att tala samiska. Sommaren 2018 tog staden över verksamheten.
Lite senare grundade Pieski en förskola på nordsamiska. Vid sidan om sitt dåvarande jobb på Forststyrelsen höll han hemundervisning för två barn i förskoleåldern.
Enligt Pieski är den största intressepolitiska segern den, att samer från och med hösten 2018 får gå i grundskola på samiska i Helsingfors. Skolan är tvåspråkigt finsk-samisk, har en samisk lärare och totalt fem elever.
– Det ligger ett otroligt politiskt påverkansarbete bakom det här beslutet. Det är en fantastisk sak att staden kan erbjuda utbildning på samiska. Det är helt unikt. Inte ens i Sverige eller Norge erbjuder man utbildning på samiska utanför Sápmi.
Utmaningen för skolan är de långa avstånden
Restiden till och från skolan kan vara uppemot en timme. Det innebär att någondera föräldern måste göra ett val och avstå från sina karriärmöjligheter eller fritidsintressen.
Bara hälften av alla samer i Finland talar samiska som modersmål. Det finns tre språkvarianter i Finland: nordsamiska, skoltsamiska och enaresamiska.
– Man kan räkna antalet barn som talar skoltsamiska på en hand. Språket riskerar att dö ut om situationen inte förbättras.
Han nämner att de grymma förhållanden som samerna utsattes för efter kriget har fått en hel generation att vägra tala samiska. Först under senare tid har samernas ställning förbättrats. Men nu ser ungdomarna på engelska och finska filmer och riskerar att tappa sin kontakt med samiskan.
Pieski tror att finlandssvenskar har en större förståelse för samer än den finskspråkiga befolkningen. Finlandssvenskar vet hur viktigt språket är för ens identitet, säger han.
– Samernas kultur är inte en del av den finländska kulturen. Många samer har fått uppleva att deras rättigheter inskränks. Det gör något med en människa.
Han tar upp Tanaavtalet som ett exempel. Sedan 2017 har avtalet begränsat samernas rätt till fiske i Tana älv.
– I teorin blev jag av med min rätt att fiska i Tana älv, men bara i teorin. Jag fortsätter ännu fiska där även om det är olagligt.
Det kan bli bättre
Pieski säger att det är viktigt att förstå att samerna är ett urfolk. Ursprungsfolken har folkrättsliga rättigheter. I Finland har samernas rättigheter varit uppe i den politiska debatten i samband med den planerade Ishavsbanan som hotar samernas traditionella renskötsel.
– 2014 var det meningen att riksdagen skulle behandla och möjligtvis klubba igenom ILO:s konvention nr 169. Konventionen skulle ge samerna mer rätt till självstyre, men den hann inte med behandling innan riksdagsvalet 2015. I januari 2019 meddelade regeringen att propositionen dras tillbaka på grund av att den är föråldrad.
– Jag ser inte ILO-konventionen som någon stor sak. Det skulle vara viktigare att vi får ratificerat den nordiska samekonventionen och FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter.
Finland har godkänt konventionen om ursprungsfolkens rättigheter, men man har ännu inte tillämpat konventionen i lagstiftningen. Det här skulle enligt Pieski vara en stor sak för samerna.
Samernas nationaldag förenar alla samer
Nationaldagen firas över hela Sápmi, det vill säga det området som omfattar samernas historiska bosättningsområden. Området omfattar delar av Sverige, Norge, Finland och Kolahalvön i Ryssland.
Det första nationaldagsfirandet skedde i samband med inledandet av FN:s internationella urbefolkningsår 1993 i Jokkmokk, men redan ett år tidigare, på Samerådets konferens i Helsingfors, beslutades det att man skulle börja fira samernas gemensamma nationaldag den 6 februari.
Datumet valdes för att hedra minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Det här mötet samlade för första gången samer från norr till söder över nationsgränserna för att diskutera och belysa gemensamma frågor.
Sören Jonsson
SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.