Krematoriet i Åbo står inför en omfattande renovering
Rökgaserna från krematoriet måste renas. Chefen för begravningsväsendet vid Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet, Pekka Sorri hoppas att arbetet kan komma i gång ännu i år. Foto: Kim Lund
Det nya miljötillstånd som Åbo stad i oktober i fjol beviljade krematoriet i Åbo ställer hårda krav på Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet.
Gränsvärdena för utsläppen är strama och bland annat det kvicksilver som frigörs i samband med kremeringen måste renas, säger Pekka Sorri som är chef för samfällighetens begravningsväsende.
– Alla levande organismer innehåller en liten del kvicksilver. Också plomber kan innehålla kvicksilver, även om det har blivit vanligare med plastplomber.
Partikelutsläppen måste också minska till endast 10 milligram per kubikmeter.
I vanliga fall har krematorierna en skild reningsanläggning, men en sådan kan inte byggas i Åbo utan att helhetsbilden och omgivningen kring det år 1967 byggda krematoriet förändras på ett avgörande sätt.
Därför måste rökgaserna som färdas genom en cirka 20 meter lång rökkanal under jorden mellan krematoriet och skorstenen renas genom filtrering.
Rökgaserna leds ut från krematoriet genom en cirka 20 meter lång rökkanal under jorden. Foto: Kim Lund
En åtgärd som inte är alldeles billig.
– Vi har nu en budget på cirka 700 000 euro, men det räcker knappast. Den slutliga summan klarnar först då vi har konkurrensutsatt arbetet och valt entreprenör.
I dag kostar en kremering 145 euro för Åbo- och S:t Karinsbor och 340 euro för övriga. Det kan bli aktuellt att höja priset för att få ekonomin att gå ihop, säger Sorri.
– Men vi ska inte göra någon vinst, utan vara självbärande.
Krematoriet vill bli miljövänligare
I samband med renoveringen utreder samfälligheten också om den kunde ersätta brännoljan som används i krematoriet med det betydligt miljövänligare biobränslet.
I Sverige planerar redan Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund att helt och hållet avstå från brännoljan.
I Finland kunde Åbo krematorium bli en föregångare vad gäller miljötänket, säger Sorri.
– Vi kunde bli helt kolneutrala och minimera vårt koldioxidavtryck för att på det sättet ta vårt ansvar för klimatet.
Sorri hoppas att renoveringen kan komma i gång ännu i år.
Medan krematoriet renoveras kan kremeringarna göras i något av krematorierna i till exempel Raumo eller Karis.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.