Kravlösa välmåendetimmar – så här jobbar man mot mobbning i S:t Karins svenska skola
Annina Suominen”Vi leker så alla mår bra”. ”Vi slår ingen”. ”Vi håller reda på skolans saker.” ”Man respekterar andras ord.”
Det är några av elevernas egna ord om S:t Karins svenska skolas fyra ledord: trygghet, respekt, lärande och välmående.
Värderingarna är gemensamma för hela skolhuset, alltså även finska Hovirinnan koulu. Orden är skrivna i en tecknad fjärils fyra vingar som figurerar på planscher i skolan.
I S:t Karins svenska skola har höstens problem i Piispanlähteen koulu – mobbning och våld – inte diskuterats bland personalen, såvitt rektor Maria Engblom vet. Hon är inte heller insatt i fallen och artikeln är inte en jämförelse mellan skolorna.
Men det är intressant och ständigt aktuellt att veta hur en skola arbetar för att motverka mobbning. I S:t Karins svenska skola arbetar man aktivt med det.
Tillbaka till fjärilen. Det är fyra värderingar som har tagits fram tillsammans med eleverna och föräldrarna.
Annina Suominen
– Vi arbetar mycket kring de här värderingarna som genomsyrar vår vardag, säger Engblom.
Skolan har ett må bra-team och ett antimobbningsteam. Varje vecka har alla elever en må bra-lektion som är grunden för det förebyggande arbetet.
Ämnena som tas upp är bland annat trygghet, resiliens, meningsfullhet, känslor och aktivitet.
Känslor ett tema för barnen
Skolan arbetar mycket med känslo- och trygghetsfostran. Eleverna ska redan från första början lära sig att sätta namn på den känsla de känner och lära sig hur de ska hantera den.
– Det ska inte handla om att säga något fult eller att slå till någon. Det handlar om individuella lösningar också. En elev lugnar ner sig på ett sätt, en annan på ett annat sätt.
Må bra-lektionerna uppskattas av såväl lärare som elever, enligt Engblom.
– Speciellt de äldre uppskattar må bra-timmarna, då de annars upplever att de har mycket att göra i skolan. Må bra-timmarna är kravlösa och ingen blir bedömd för sina prestationer.
Också de yngre uppskattar timmarna – i dagens samhälle upplever allt yngre barn också stress, säger Engblom.
Dessutom blir det en mix av elever på timmarna.
– Lärarna samarbetar och väljer vilket ämne de vill fokusera på och så delas eleverna in i blandade grupper. Vi tror starkt på att det blir mindre bråk och mobbning om eleverna lär känna varandra över årskursgränserna, säger Engblom.
Större chans att alla hittar en kompis med blandade klasser
Hon får medhåll av Heidi Sourander och Sofia Berlin som är medlemmar både i skolans må bra-team och skolans antimobbningsteam.
Att årskurserna inte är indelade i strikta klasser, som 1A, 1B och så vidare, är också något positivt, tycker de.
– Jag tycker att eleverna genast började se varandra oftare efter att klassindelningen försvann. Nu är vi hela årskurser, vi spelar inte mot varandra utan med varandra, säger Berlin.
– Det är större chans att alla blir sedda och att alla har en chans att hitta en kompis, säger Sourander.
Heidi Sourander och Sofia Berlin har arbetat i skolan i sex år.
De inledde arbetet i barackerna där eleverna gick innan det nya Hovirintahuset stod klart för två år sedan.
Då såg må bra-arbetet lite annorlunda ut – efter flytten in i nya huset genomsyrar det skolan på ett annat sätt då klasserna blandats.
Annina Suominen
– Först tyckte vi kanske att det var lite konstigt med glasväggar. Men då ser man ju vad som händer. Det finns inga hörn att gömma sig i.
Den stora skolgården får också ett stort plus av dem. Ju mer det finns att göra, desto mindre rastlösa blir eleverna, resonerar de.
Det förebyggande arbetet är viktigt. Skolan genomför enkäter för att ta reda på hur eleverna mår, antimobbningsteamet besöker varje klass i skolan i början av året och berättar vad mobbning är och vem man ska vända sig till om det sker.
Skolan har vänelevsverksamhet där elever i olika årskurser möts en gång i månaden och elever ordnar lekar varje rast för den som vill och känner sig ensam.
Slagsmål och mobbning – vad gör man konkret i en skola?
Så vad gör man då det händer något, som mobbning eller slagsmål? Skolorna har tydliga regler.
– Den vuxna person som är närmast ingriper. Vi har kommit överens om att man ingriper oavsett vilken skolas elever det är frågan om: S:t Karins svenska eller Hovirinnan koulu. I första hand försöker man redan ut konflikten på plats. Efter det är det varje vuxnas skyldighet att informera klassläraren om vad som har hänt. Om klassläraren upplever att samma elever ofta är inblandade i problem så kan de konsultera antimobbningsteamet, säger Engblom.
Det görs via Wilma men oftast bokar man en träff med teamet också. Dessutom ska vårdnadshavarna informeras.
Efter träffen, där flera frågor ställs, bestämmer man vem som går vidare med ärendet. Det kan vara klassläraren eller antimobbningsteamet om det går att identifiera att det handlar om mobbning.
Sedan kommer det som Engblom, Sourander och Berlin upplever att är bland det allra viktigaste: att se till att problemen inte fortsätter.
– Uppföljningen är viktig. Barnen ska förstå att det inte bara är ett samtal med teamet utan att det faktiskt följs upp, säger Sourander.
Engblom avslöjar också att modellen ska kompletteras med att båda parterna, alltså den som har mobbat och den som har mobbats, ska få extra stöd.
Det ska gå till så att båda eleverna får nämna en trygg vuxen person i skolan som de litar på. Det kan vara en lärare, handledare, rektorn eller vem som helst. Den här personen ska sedan med jämna mellanrum ta kontakt med eleven och fråga hur den har det.
Det som också kan göras innan antimobbningsteamet kontaktas efter en händelse är att återkoppla till fjärilen.
Man kan diskutera konkret med eleverna vilken fjärilsvinge som är aktuell.
– Om det är exempelvis ett slagsmål är det trygghetsvingen och då diskuterar vi vad som hände och hur vi ska göra skolgården trygg igen, säger Engblom.
Att koppla in polisen är det allra sista steget för en skola.
Hur ofta har det hänt att polisen kopplats in?
– Vi är skyldiga att göra anmälan om det sker våld i skolan. Men den typen av våldsamma handlingar har vi nog inte haft på många år. Polisen kan vara inblandad i förebyggande syfte, och om det har hänt något som man behöver gå igenom med polisen. Föräldrarna har förstås rätt att göra brottsanmälan att barn blivit slaget, säger Engblom.
I dag sker den största delen av mobbningen i samhället på nätet.
En annan sak som förekommer oftare än våld är att man helt enkelt utesluter någon ur gemenskapen.
Polisen har utrett flera våldsdåd i skola i S:t Karins under hösten – bildningschef om oroligheterna: ”Tas på största allvar”
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.