Kråkkärrselever hoppas få fler finskspråkiga skolkompisar – undervisningsminister Li Andersson fick svara på många frågor i Varissuon koulu
Elevrådets medlemmar Aisha Saleh, Nikta Samghani, Audyl Bequiri, Adea Sopjan, Emelia Avalli, Rayan Hassan och Sedra Al-Jumaili hade en hel del att snacka om då undervisnigsministern kom på besök. Foto: Stefan Holmström
Det var fullsatt i lärarrummet i Varissuon koulu i Åbo då lärare, forskare, tjänstemän och journalister mötte undervisningsministern och Åbopolitikern Li Andersson (Vf). Temat var något abstrakt, regeringens utbildningspolitiska redogörelse, så skolans elever fick stå för konkreti:
– Hur kunde vi få fler finskspråkiga skolkompisar?
Det undrade Emelia Avalli, som tillsammans med andra elevrådsmedlemmar Aisha Saleh, Nikta Samghani, Audyl Bequiri, Adea Sopjan, Rayan Hassan och Sedra Al-Jumaili hade förberett frågor.
Fyra av fem elever i Varissuon koulu har inte finska som modersmål. Därför är det svårt att lära sig språket bra. Det räcker inte att vara duktig på lektionerna, om man sedan på rast och fritid har svårt att hitta någon som man kan träna sina språkkunskaper med.
Frågan om språkundervisning hade faktiskt också en koppling till skolbesöket. Andersson mottog i går på skolan två utredningar om hur språkundervisningen kunde nå allt fler samt på vilka sätt elever nu får stöd för att lära sig språk.
Slutsatserna i utredningarna, som gjorts för Undervisnings- och kulturministeriet, handlade i stort sett om det samma som eleverna ville tala om.
– Hur ska vi få fler vuxna till skolan, undrade Saleh.
– En lärare hinner inte alltid hjälpa alla under en lektion, instämde Avalli, som gärna skulle se fler skolassistenter.
Andersson fick också svara på frågor om mer klubbverksamhet, om en förbättring av Pelttari sandplan som används av skolans elever, fler gungor samt om hur det kom sig att skolan inte kunde få den digitala boken om samhällslära.Somliga frågor – som den om Pelttari plan – fick gå vidare stadsplaneringsdirektör Timo Hintsanen, som också var på plats.
– Tanken är faktiskt att planen ska få konstgräs och kunna användas mångsidigare, också av dem om inte spelar fotboll, svarade han.
– Ni kan ju skicka ett brev mer era önskemål till Timo, förslog Andersson till elevrådet.
Andersson ville också veta mer om elevrådet, som möts en gång per månad och samarbetar med både barnparlamentet i Åbo samt elevrådet i skolan Pääskyvuoren koulu. I skolan finns en idépostlåda, så att tröskeln för förslag är så låg som möjligt.
Skolans elever var också med och skrev den ansökan som gav första plats i en nationell skolbibliotekstävling och 10 000 euro för att köpa fler böcker till skolbiblioteket
– Det känns bra att få vara med och bestämma om saker, säger Rayan Hassan.
Ali Al-Hasani hade finskalektion med läraren Mia Ruuskanen då undervisningsminister Li Andersson tittade in för att bli utfrågad och själv ställa frågor. Foto: Stefan Holmström
Eleverna var också nyfikna på hur det är att vara undervisningsminister samt hur det kom sig att ministern fick sitt namn, Li. Barnen var också nyfikna på var polisen var – för en minister har väl alltid en sådan med sig?
– Den här gången har jag ingen polis med mig, och de brukar dessutom i så fall vara civilklädda, log Andersson.
Somliga av barnen var ändå misstänksamma och studerade noga Anderssons entourage, som bestod av journalister, lärare, forskare och tjänstemän från både Åbo stad och undervisningsministeriet.
– Är det han? undrade en elev och pekade på en av stadens tjänstemän.
Eleverna övar språk också genom att kombinera lappar med ord. Foto: Stefan Holmström
Andra ville gärna ha hjälp av Andersson med några uppgifter.
– Är det här rätt, undrar åttaåriga Ali Al-Hasani.
– Javisst är det korrekt, säger Andersson.
På sin pulpet hade han radat upp små gröna lappar med finska ord till följande mening: ”Haluamme tulla todella taitaviksi”.
Vi vill bli verkligt skickliga.
Varissuon koulu
Den finskspråkiga skolan på Lillens stig i stadsdelen Kråkkärret inledde sin verksamhet 1984.
Grundskolan, med årskurser från ett till sex, hade 178 elever förra läsåret.
Över 80 procent av barnen är S2-elever, det vill säga deras modersmål är inte finska.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.