Alexandra Granberg 03.02.2021 05:002

– En poäng som ofta glöms bort är att förorterna i Finland, särskilt i Åbo, även byggdes för de rika.

Efter ett grundläggande forskararbete, som i princip fick sin början redan på nittiotalet, har Mikko Laaksonen tillsammans med Petri Aalto precis gett ut sin första bok om Åbos förorter.

Boken omspänner tidsperioden mellan 1950 och 1985, då de flesta – men inte alla – höghusbyggen i förorterna stod klara.

Det Laaksonen hänvisar till är att förorterna, när de började byggas i Finland på 1950-talet, planerades som ägarbostäder för medelklassen och arbetare med månadslön, samt hyresbostäder för de allra fattigaste.

Det intressanta är att nästan alla husen byggdes enligt samma ritningar.

– Vare sig de hade mycket pengar eller inte, var det i princip samma slags byggnad som folk flyttade in. Variationer syns mest i detaljerna och det interna, säger Laaksonen.

Han jämför till exempel de ursprungliga byggnaderna i Runosbacken och Suikkila: De är de samma.

Orsaken till det här var dels en strävan till jämlika förhållanden i de nya bostadsområdena som kom till på femtiotalet. Avtalen mellan kommunen och Arava ställde särskilda kvalitetskrav på alla hus, vilket gjorde det omöjligt för något hus att avvika allt för mycket.

Sammakko

Politisk fördelning

Inte många svenskspråkiga bor i Åbos förorter, i de flesta områden är andelen mindre än i Åbo som helhet.

Förortsområdet med flest svenskspråkiga invånare är storområde 03, dit bland annat Uittamo, Luolavuori, Petrelius och Ilpois hör. I det här området motsvarar andelen som har svenska som modersmål ungefär andelen i hela Åbo. 

De flesta svenskspråkiga är ändå koncentrerade kring stadskärnan.

Jämfört med andra länder märks en politisk fördelning mellan olika förortsområden inte så starkt, eftersom de flesta områden finansierades av sparbanker som inte tydligt var kopplade till politiska partier.

Men vissa politiska linjer är synliga i Åbos förorter.

– Till exempel i Suikkila, som finansierades av Kansallis-Osake-Pankki, röstar de flesta på Samlingspartiet. Där Turun työväen säästöpankki står bakom bygget, röstar de flesta på Socialdemokraterna.

Inspiration fördes från väst till öst

Det finns andra språkinslag som lämnat spår i förorterna. Efter kriget kom många byggherrar från Sverige, och de första förorterna i Finland tog inspiration från, eller rent av kopierade rakt av, byggen i de nordiska grannländerna, och också Frankrike.

– En förändring i arkitekturen går dels att iaktta om man jämför de första byggnaderna från femtiotalet, med dem som kom på sextio- och sjuttiotalen. De äldsta husen här ser likadana ut som husen i Stockholmsförorter, till exempel stjärnhusen. Senare började Finland utveckla sin egen stil.

Aleks Talve

Man kunde säga att inspirationskedjan gick från väst till öst, för senare reste sovjetiska arkitekter från östblocket till Finland. Laaksonen säger att de flesta tror att liknelser mellan förortsbyggen i S:t Petersburg eller Vilnius beror på att finska arkitekter tog idéer därifrån, medan det i verkligheten är tvärtom. Leonid Brezjnev ska också ha besökt Luolavuoriområdet för att hämta inspiration till Moskvas förorter.

Arkitektresorna fortsatte även till viss mån post-Sovjetunionen.

Kråkkärret har ett oförtjänt rykte

Under flera år har Laaksonen och Aalto grävt i gamla stadsarkiv för att titta på avtal och stadsplaner för att bygga upp historien om Åbos förorter. Laaksonen har också hoppat på sin cykel och cyklat ut till S:t Karins, Lundo, Nådendal och Reso för att gå igenom samma dokument gällande förorterna där. 

På tal om att cykla:

– Kråkkärret har ett dåligt rykte om sig, men det är dels oförtjänt. Området bygger på en bra stadsplan och erbjuder bra service så som väldigt trygga gång- och cykelbanor. 

Fler grönområden kunde locka folk att flytta

Idag verkar befolkningsmängden i de flesta förorter dala. Efterfrågan på förortsbostäderna sjönk efter oljekrisen, rika som betalat bort sina bostadslån ville hellre bygga egnahemshus på annan ort. Allt fler bostäder byggdes med statliga lån, och projekt drog ut på tiden.

Dessutom är faktum att de unga familjer som flyttade in i förorter överallt på sextiotalet nu antingen har gått bort eller skiljt sig, medan barnen flyttat ut och bort.

Idag uppskattar Laaksonen att kanske 30 eller 40 procent av Åbos befolkning bor i förorter, men det är omöjligt att säga exakt. Delvis har de rikaste flyttat bort – men fortfarande bor folk av all ekonomisk kaliber i förorterna. Unga familjer flyttar fortfarande in i de stora lägenheterna, men inte i mängder.

Rakennus Oy

– Det som kunde vara intressant att studera för en nära framtid, är inflyttningar till förorterna. I Kasberget i Helsingfors finns ett tydligt fenomen där folk flyttar in i de små treor och fyror som byggdes på femtiotalet. Vem vet om något liknande händer i Åbo, att de som inte har råd med en bostad i centrum flyttar ut till förorterna.

Laaksonen ställer frågan om hur förorterna kunde utvecklas så bostadsvärden inte sjunker, och servicen i områdena upprätthålls.

En punkt som redan för sjuttio år sedan betonades, och som Laaksonen tror kunde locka folk är närheten till naturen.

– Många av förorterna byggdes för bilar, och det finns till exempel flera parkeringsplatser som inte längre behövs och som kunde utvecklas till grönområden.

Just nu kan du ta dig mellan Åbos förorter på skidor för en sightseeing.

Uppdaterad 3.2. kl. 08:23: Rubriken har ändrats: Laaksonen och Aalto omnämndes felaktigt som debutanter.

Uppdaterad 3.2. kl. 08:31: Kansallis-Osake-Pankki hade omskrivits till en annan bank.

Alexandra Granberg
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln