Kräftsäsongen ser lovande ut i år – men ännu är den svår att bedöma med säkerhet
Flodkräfta. Årets kräftsäsong kan bli riktigt bra säger forskare vid Naturresursinstitutet. Bild: Folke Pahlman.
Kräftfisket kommer antagligen att kunna inledas så fort säsongen kommit igång. Det tror Esa Erkamo, kräftforskare vid Naturresursinstitutet.
Men det är först nästa vecka onsdag som den officiella rapporten om årets kräftläge ges ut.
– Vi är lite sena i år, men vi vill heller inte komma ut med uppgifterna alltför långt innan säsongen faktiskt börjar så att de stämmer så bra som möjligt, säger han.
Vågar gissa på god säsong
Enligt Erkamo vet de därmed bättre hur kräftsituationen ser ut först om ungefär en vecka, men han vågar ändå göra några gissningar.
– Värmeböljan i maj värmde upp vattnen tidigare så det har i alla fall inte medfört några förseningar hittills, säger han.
Men eftersom vädret alltid kan skifta, och värmen kan stiga eller sjunka, så är spekulationerna inte slutgiltiga.
– Ynglen har kläckts och honorna har bytt skal, men det är ingen hundraprocenttig indikator för hur säsongen blir ännu.
Kokta kräftor. Fjolårets efterfrågan på kräftor var lite lägre än vanligt. ÅU-foto.
Får inte bli för varmt
Kräftorna trivs bäst när vattnet varken är för varmt eller för kallt.
Om temperaturen stiger mycket, så att den håller sig runt 23–24 grader eller mer varje dag, förändras kräftornas matsmältning och de tappar hungern.
Vid vattenytan kan syret dessutom minska i värmen så pass att det inte är tillräckligt för kräftorna. De söker sig då längre ner mot bottnen där det är svalare och syrebalansen är bättre.
Erkamo tror hur som helst inte att en eventuell värmevåg kommer att påverka alldeles för mycket i säsongens början, men påpekar att det inte är lätt att veta.
– Om värmen håller i sig ändå in mot slutet av sommaren är det möjligt att kräftorna simmar neråt mot svalkan, och så har det nog varit ibland, säger han och nämner år 2010 som ett exempel på när kräftorna nästan försvann helt.
Flera inverkande faktorer
Fjolårets kräftsäsong var enligt Esa Erkamo rekordsvag då den var försenad med flera veckor.
– Efterfrågan var också mindre. Vad det berodde på, om det var det svala vädret eller något annat, har inte analyserats ännu, säger han.
I år anser han att säsongen däremot åtminstone kommer att vara måttlig.
Om det blir en kyligare svacka är det ingen större fara, menar han, eftersom kräftorna bara håller sig gömda ett kortare tag då.
– Det mesta tyder på att det blir en bra säsong, men det är mycket som inverkar på hur det sist och slutligen blir, säger Erkamo.
Uppgifter om observationer av kräftor och kräftbestånd samlas in på webbplatsen www.kalahavainnot.fi
KRÄFTFAKTA
Enligt lagen om fiske får endast kommersiella fiskare som registrerat sig vid NTM-centralerna sälja kräftfångster.
Registreringen krävs däremot inte om kräftfiskaren under kräftsäsongen säljer högts 300 kräftor direkt till konsumenterna.
Kräftfångsten blir i allmänhet cirka 3-4 miljoner kräftor om året. Största delen av kräftorna som fångas är signalkräftor, resten är flodkräftor.
Flodkräftan är en inhemsk art medan signalkräftan är importerad från Nordamerika.
Ursprungligen importerades signalkräftan för att ersätta flodkräftan som drabbats av kräftpesten under slutet av 1800-talet, men visade sig själv bära på pesten.
Därför är det nu förbjudet att plantera ut signalkräftor.
Förbudet gäller all slags utplantering, också i vattendrag som redan har signalkräftor.
Förbudet är till för att förebygga besvär med främmande arter, att trygga mångfalden i den finska naturen samt för att förhindra spridningen av kräftpesten till flodkräftorna.
Personer som rör sig i olika vattendrag ska vara särskilt noga med att desinficera sina fiske- och kräftfångstredskap.
Det gäller också att komma ihåg att kräftor får förvaras i sumpar och andra motsvarande anordningar endast i den delen av vattendraget som de fångats.
Kräftpesten är förödande för flodkräftsbestånden och skadlig eller farlig för signalkräftorna.
Källor: Naturresursinstitutet och Livsmedelssäkerhetsverket Evira.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.