Korpoström firade klinkbåtstraditionen – upptogs på Unescolista i fjol
Trots en illavarslande väderleksprognos lyste solen över Skärgårdscentret i Korpoström i lördags, då ett dryga trettiotal träbåtar samlats vid gästbryggan för att delta i Klinkbåtsdagen.
Evenemanget ordnades för att fira att den nordiska klinkbåtstraditionen i december 2021 upptagits på Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv, och lockade till sig förutom inbitna träbåtsentusiaster också nyfikna sommargäster och förbipasserande sjöfarare.
Linda Forssell— Det är roligt att vi fått till stånd ett sånt här samnordiskt projekt, säger Bosse Mellberg, Korpobo och Finlands representant i den nordiska styrgruppen för klinkbåtstraditionen.
— För oss är dessa båtar kanske inte så speciella, men i och med kulturarvsutnämningen får de nu den bredare uppmärksamhet de förtjänar, och förhoppningsvis för den med sig att intresset för skärgården ökar även i övrigt. Klinkbåtarna kan bli en port till hela skärgårdskulturen, säger han.
Linda ForssellI Korpoström med omnejd råkar det finnas en ansenlig koncentration av allmogebåtar som är byggda enligt klinkmetoden. Den går ut på att man lägger borden, det vill säga båtbrädorna, omlott på ett sätt som gör att brädkanten hamnar en bit utanpå brädet intill.
— Klinkbåtsbygget är belönande på ett alldeles särskilt sätt. Linjerna blir så tydliga, vilket gör helheten konstnärligt utmanande. Byggnadsprocessen handlar om envishet och tålamod, berättar båtsnickaren Joel Simberg.
Han betonar särskilt kontrasterna arbetet innebär.
— Det är ett obekvämt och noggrant jobb där det inte går att fuska det minsta. Båtarna ska inte bara vara vackra, utan de ska dessutom vara sjödugliga för stora fjärdar och påfrestande skärgårdsförhållanden. Samtidigt är det en glädje att få arbeta med material av hög kvalitet, som i bästa fall kommer från lokala sågverk och skogar. Det gäller ändå att välja trävirket kritiskt, för vad som helst duger inte, säger Joel.
Christoffer Forssell Tittar man sig omkring i hamnen I Korpoström ser traditionen ut att nedärvas från generation till generation, och även många unga verkar ha fått upp ögonen för allmogesegling. Beställningarna trillar in hos båtbyggarna, vilket märks åtminstone på fjärden, där allt från nästan hundra år gamla skötbåtar till glänsande nybyggen samsas om utrymmet.
Snacket på bryggan låter dessutom veta att bränslepriserna inte bekommer dessa seglare särskilt mycket, och det konstateras nöjt att mer ekologiskt än såhär kan båtlivet knappast bli.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.