Korpobönder oroliga: ”Oansvarigt att plötsligt ändra på kriterierna!”
Thomas Johansson och Johanna Franzén på Nystu gård på Wattkast i Korpo är mycket bekymrade, i likhet med många andra djuruppfödare i Åbolands skärgård.
Ända sedan slutet av 1980-talet har gårdens djur vårdat naturbeten i skärgården, både på egen mark och på mark arrenderad av privata och av Forststyrelsen. Hit hör många hotade biotoper som strandängar, hagmarker, torrängar och skogsbeten. Nu är risken att vissa områden blir utan stöd.
– Det är natursköna områden som hyser en mycket stor artrikedom av växter, insekter och fåglar och som har betydelse också för turismen i Skärgårdshavets nationalpark, säger Franzén som också är botaniker.
Ska röjas mer eller har inte bete
NTM-centralens kontrollanter har granskat Nystu gårds marker under hösten, och Johansson och Franzén har fått ta del av rapporterna.
Besluten om stöden får de först under det här året. En del trädbevuxna områden godkänns inte längre som naturbeten, och då berörs traditionella betesområden som hagmarker, lövängar och värdefulla skogsbeten som Nystu gård röjt och bekostat vården av i många år.
– Till exempel ska de gräsbevuxna hagmarker som vi röjt, och som varit godkända i många år, nu plötsligt röjas ännu mera för att de ska godkännas.
Tuuli MeriläinenÄven områden som har lite bete kan mista sitt stöd. Franzén säger att de artrikaste miljöerna som regel är karga och genom betet strävar man efter att göra dem mindre frodiga.
Det kan betyda att boskapen måste flyttas från en plats till en annan om betet tar slut, vilket ökar på kostnaderna och arbetsbördan.
– Dessa områden kräver extra stängsel för att inte betas för hårt, vilket innebär extrajobb med betesdjur som måste flyttas mellan olika betesområden, påpekar Johansson.
Betoning på foderproduktion
– Det är fel att lämna vissa områden utan stöd med motiveringen att de inte producerar foder. Precis som om ett djur inte skulle behöva annat än foder! Nu betonar ministeriet foderproduktionen alldeles för mycket på bekostnad av naturvärdena.
Franzén säger att betesområdena borde bedömas som en helhet där betesmark varvas med också tätare skogsbeten där djuren får skugga och skydd för väder och vind.
Tuuli MeriläinenJobb utan lön?
Trots risken för att vissa områden blir utan naturbetesstöd kan jordbrukarna inte lämna dem utan skötsel.
De är bundna av de skötselavtal för vårdbiotoper som skulle ingås med NTM-centralen redan i juni förra året och som binder jordbrukarna för fem år framåt.
– Vi var tvungna att inleda skötseln av områdena redan i somras och har haft kostnader för bland annat stängsel, tillsynen av djur, röjning och det omfattande pappersjobbet som tog ett par månader. Allt utan att veta om det jättejobbet ger någon lön. Bara att reparera alla stängsel efter vintern tar veckor, säger Franzén.
Inget stöd, inga djur
Om stödet minskar blir lönsamheten i jordbruket i skärgården ännu sämre. Redan nu belastas jordbrukarna av allt högre kostnader för bland annat bränsle, energi och vinterfoder. Konsumenternas sämre ekonomi gör också att efterfrågan på mer etiskt producerat kött minskar.
– Det är tack vare stöden som det finns betesdjur i skärgården. Det är mycket oansvarigt av myndigheterna att plötsligt ändra kriterierna kraftigt när producenterna investerat och tagit krediter enligt den inkomstnivå man känner till, säger Johansson.
Han befarar att det blir mindre attraktivt för kommande generationer i skärgården att fortsätta med det arbete som gårdarna skött i generationer.
Skärpta krav för stöd på naturbeten förvånar – Forststyrelsen: det kan utarma naturens skattkammare
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.