Korpo reningsverk tar inte längre emot slam och därför får många dubbelt dyrare slamräkning
Arkiv/Magnus LundströmSlambassängerna vid Korpo reningsverk. Foto: Magnus Lundström
Räkningen för att få gårdens slambrunn eller slutna tank tömd och slammet bortfört kan stiga till minst det dubbla för Korpoborna.
Det här är en konsekvens av att avloppsreningsverket i Korpo inte sedan årsskiftet har kunnat ta emot slam.
Nu körs slammet till reningsverket i Pargas, och om inte Norrby reningsverk kan ta emot det, blir adressen Toppå i Åbo.
Samtidigt pågår förhandlingar om hur man ska lyckas lösa situationen.
Öppet möte med Korponämnden och inkallade på torsdag
I Korpo samlas Korponämnden på torsdagskvällen och med på mötet finns representanter för staden och Sydvästra Finlands Avfallsservice, (förkortas enligt sitt finska namn LSJH).
Mötet är öppet för allmänheten.
Orsaken till att reningsverket i Korpo har upphört med att ta emot slam är att reningsverket inte fyller de krav på reningsnivåer som myndigheter ställer.
I en inspektion som Närings-, trafik- och miljöcentralen gjorde i oktober 2019 konstaterades att att varken torkbassängerna eller reningsverket uppfyller de tillståndsvillkor som myndigheterna har ställt för verksamhetsåret 2019.
Det är regionförvaltningsverken (Avi) som beviljar tillstånden och vattentjänstverket har närmat sig med Avi med en önskan om att få återgå till tidigare minimireningseffekter.
”Ska miljötillståndet följas är det en utväg att säga nej till slammet”
Korpo reningsverk är inte byggt för en belastning av nutida mått.
För att det gällande miljötillståndet skulle följas, borde vattentjänstverket investera drygt en halv miljon (550 000–600 000) i slamhanteringen och reningsverket i Korpo.
Dessutom krävs troligen en komposteringsanläggning för att få verksamheten lagenlig.
De pengarna har inte vattentjänstverket.
Då har dess lösning blivit att säga nej tack till slammet, som klassas som avfall och som vattentjänstverket enligt lagen inte är skyldigt att ta emot.
Då fungerar reningsverket inom miljötillstånden och kan fortsätta ta emot det kommunala avloppsvattnet.
Tillfällig adress är reningsverket i Pargas eller Åbo
Men någonstans måste slammet föras, och Nagu reningsverk har inte heller tillräcklig kapacitet.
En tillfällig lösning har alltså blivit att hänvisa slambilschaufförer och entreprenörer till Norrby reningsverk i Pargas och i andra hand till Toppå.
LSJH:s avgifter för mottagning av slam är desamma för alla 17 kommuner som äger LSJH tillsammans.
Pargas var ju i början av 2000-talet med och grundade det kommunala avfallsbolaget för att ta hand om lagstadgade operativa avfallsservicetjänster, dit bland annat slamhanteringen hör.
Behandlingsavgiften för slam är alltså detsamma om slammet töms i Toppå i Åbo, och det påverkar inte LSJH:s avgifter om slammet kommer från Pargas, Åbo eller Korpo – men det är den längre resan till ett reningsverk om saltar räkningen för skärgårdsbon som ska betala entreprenören.
Staden som är delägare i LSJH vill skynda på LSJH:s beslut
I december skrev Pargas stadsstyrelses sektion för tekniska stödtjänster att en skrivelse ska lämnas intill LSJH.
Staden framför att den är orolig för hur slamhanteringen i skärgården sköts.
Sektionens förhoppning var att avfallsbolaget med en snabbare tidtabell kunde jobba för en hållbar mottagning av slam i skärgården.
Men på nolltid får man knappast fram ett nytt reningsverk och en ny slamhanteringsanläggning – om det är det som blir lösningen.
Någon slags mellanlagring under en övergångstid kan vara en annan lösning.
Och i sommar träder den nya avfallshanteringslagen i Finland i kraft som också inverkar på framtida lösningar.
Det är upplagt för en livlig diskussion i Korpo på torsdag.
Källor: Intervjuer med invånarservicechef Cati Huhta, LSHJ, Pargas stads samhällsingenjör Matias Jensén och stadsingenjören, vattentjänstverkets vd Manne Carla, protokoll från tekniska sektionens möte 4.12.2019 och föredragningslistan för Korponämndens möte som hålls 6.2.2020.
Bakgrund om slamtransporter i Pargas
De som bor utanför det kommunala avloppsnätet har slambrunnar eller tankar som entreprenörer tömmer enligt avtal med fastighetsägarna.
Samtliga reningsverk i Pargas – det vill säga Norrby i Pargas, i Nagu, Korpo och Houtskär har hittills tagit emot slam från fastigheter, trots att äldre reningsverk i regel är byggda för och har kapacitet endast för att ta emot det kommunala avloppsvattnet.
Vattentjänstverket har inte någon lagstadgad skyldighet att ta emot slam, som enligt lagen klassas som samhällsavfall.
Avfallshanteringen sköter Sydvästra Finlands avfallsservice (LSJH) om för sina 17 ägarkommuner runt Åbo, Pargas bland dem.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.