Korpo är som Finland i miniatyr då fajten om vårdarna blir allvar
Korpo är som Finland i miniatyr just nu. Hör här:
Korpos äldreboende heter Regnbågen. När social- och hälsovårdsnämnden i Pargas nästa vecka möts gäller ett ärende Regnbågen. I beredningen står: ”Boarna på Regnbågen har blivit mer vårdtunga och mångsjuka. Behovet av sjukvård har ökat och de nuvarande sjukskötarnas arbetsbörda och ansvar är orimligt stort.”
Vi citerar vidare: ”En närvårdarbefattning har inte besatts efter en pensionering, pga att det inte har funnits sökande trots att den har varit lediganslagen.”
Korpo är som Finland: De äldre vårdbehövande är fler och de är sjukare när de flyttar in i vårdhem, arbetsbördan ökar.
Snart måste vårdarna också enligt lagen bli fler, men vårdarbristen är redan nu akut. Ekvationerna går inte ihop.
Åbo stad uppskattar att det behövs ytterligare 80 närvårdare och sjukskötare inom stadens äldrevård då vårdardimensioneringen på 0,7 träder i kraft, år 2023.
Nådendals stad behöver 10–14 till, Reso behöver 25, de privata vårdhemmen i Åboregionen tiotals till, i Pargas stad är uppskattningen 5–10 till.
De kommuner (dit hör Åbo, Pargas, Nådendal) som redan nu har en vårdardimensionering över 0,6 har ändå sannolikt enklare nå upp till lagens 0,7 – branschfolk vet var de arbetsplatserna finns och söker hellre dit.
Att den av många efterlängtade vårdardimensioneringen oberoende känns som en omöjlig ekvation för äldreomsorgsledarna och de kommunala rekryterarna är ingen överraskning.
I flera år har de påtalat vårdarbrist.
De har talat för nationella politiker, lokala förtroendevalda och folket – för vem som än orkat lyssna – om att vårdbranschen behöver ett lönelyft, äldreomsorgen behöver ett statuslyft, vårdbranschen håller på att krokna under sin arbetsbörda.
Det har tagit sin tid, det har krävts Esperi Care- och andra skandaler, det har vridits och vänts på siffror och bäddlakan.
Nu är lagpropositionen lagd och politikerna rätar på ryggen: Se här, vi är regeringen som gör slag i saken. Vi inför vårdardimensioneringen i lagen, den är inte längre en rekommendation utan något som måste följas. Kvoten höjer vi också, från 0,5 till 0,7.
Det är bra. Äldreomsorgen behöver personalförstärkningen.
Men tack och lov ingår här en övergångstid, säger kommunerna och vårdproducenterna.
För de är fortfarande rådvilla, varifrån ska vårdarna tas, vem ska trolla fram dem när dagens lediga jobb inte heller de blir besatta?
Vi skrev nyss om den nya närvårdarutbildningen i Åbo, den inledde knaggligt men har nu studerande, ger det hopp?
Och visst, det finns nationella planer på att utöka utbildningsplatserna inom branschen.
Och ja, det finns vårdutbildade som jobbar i andra branscher som kan tänkas återvända om och då arbetsbördan lättar.
Men inte ens det är tillräckligt. Det finns nämligen ytterligare en ekvation att hålla i minnet: Vårdardimensioneringen blir lagstadgad plus att befolkningen åldras med rasande fart.
Så det är nu det blir allvar.
Fajten om vårdare blir mycket tuff – så tuff att det kanske ger ännu mer bränsle till arbetet med vårdreformen.
Om rekryteringen känns hopplös på lokal nivå, kanske det underlättar om organisationen är betydligt större, om arbetsgivaren och lönen i grannkommunen är densamma, om fortbildnings- och omplaceringsmöjligheterna ökar?
Möjligen – också det är i dagsläget enbart en förhoppning.
Omsorgsminister Krista Kiuru, SDP, sa i torsdags att det nationella behovet är cirka 4 400 nya närvårdare och sjukskötare.
Hon talar om behovet som uppstår på grund av eller tack vare att vårdarna ska vara 0,7 per klient i den intensifierade äldreomsorgen och långvariga institutionsvården.
Det hon inte sade var att det finns nationella beräkningar på att det redan om tio år behövs 15 000 fler vårdare inom äldreomsorgen än i dag – på grund av hur vår befolkningspyramid ser ut.
Mellan 4 400 och 15 000 finns ett stort glapp. Vi tror på den senare siffran, framtagen av konsultföretaget Perlacon. Rapporten har beställts av Kommunförbundet och landskapsförbunden (Suomen Kuvalehti 3/2020).
Konsekvenserna av Finlands åldrande befolkning syns i nuläget i att många kommuner inte längre får vela, de måste stänga vissa daghem och skolor.
Samtidigt: År 2030 har vi 280 000 fler över 74-åringar i landet än nu.
Omvälvningen är större än vi i dag kan förstå, och den kommunala kapplöpningen blir bara hårdare.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.