I Finland minskar betesmarkerna och med dem kan hela ekosystem försvinna. Sedan 1950-talet har ängarna minskat kraftigt till förmån för allt effektivare jordbruk och djurhushållning. Dagens produktionsdjur är alltmer sällan ute på bete.
— Vi har för lite boskap som betar för att upprätthålla den biologiska mångfalden, säger Iryna Herzon, universitetslektor i lantbruksvetenskap vid Helsingfors universitet.
Enligt ett blogginlägg av forskaren Kaisa Raatikainen vid Jyväskylä universitet skulle det behövas under en tiondel av korna, fåren och hästarna för att fortsätta upprätthålla samma areal betesmark som i dag. Det förutsätter förstås att djuren verkligen kommer ut på bete.
 

I dag är 3 procent av jordbruksarealen betesmark i Finland, då motsvarande siffra är 20 procent i Sverige. Estland är betydligt mindre till storleken än Finland, men har ändå mer betesmark enligt Herzon.
— I Sverige har korna rätt att komma ut och bete är en del av djurhushållningen. Här i Finland har politiken varit att köra ner betet för att kunna producera så många kilogram kött och så många liter mjölk som bara möjligt, säger Herzon.
Klimatproblematiken gör inte situationen bättre för mångfalden – för att minimera klimatutsläppen uppmuntras producenterna effektivera produktionen bara mer, vilket oftast betyder mindre bete.
– Ser man bara på klimatutsläppen och bara på effektiverandet av produktionen så kommer vi inte att behöva några kor till slut. Men då glömmer man lätt bort djurproduktionens positiva sidor.

Risken för övergödning liten

Bete är alltid bra för den naturliga mångfalden, berättar Kirsi Järvenranta, specialforskare vid Naturresursinstitutet Luke. Odlingen av foder kan också gynna mångfalden i jordmånen, men att släppa ut djuren på bete har den klart bästa effekten.
– Kring 80 procent av mjölkkorna släpps ut om somrarna, men hur länge de får vara ute på bete varierar mycket.
Djurens matsmältning ändrar näringsämnena i växtligheten till flytande form. Enligt Järvenranta finns det en risk för att bete orsakar övergödning av vattendragen om det finns för många djur på ett område.
– I Finland är överbete ovanligt. Om det finns en passlig mängd djur så hinner växtligheten återhämta sig och då uppstår nästan ingen skada.
Djuren som betar vid vattnet flyttar också näringsämnen längre bort från vattnet och en del av näringen försvinner med köttet och mjölken. Med tanke på Östersjöns stränder är betesdjur i själva verket väldigt bra.
– Tre fjärdedelar av växterna längs stränderna gynnas av betesdjur, säger Järvenranta.

Robotar i stället för ängar

I dag är det endast en liten del av korna som får sin huvudsakliga föda genom bete, säger Katja Raatikainen som är expert på skydd av odlingslandskap vid Forststyrelsen.
– Framför allt mjölken produceras i dag i stora robotladugårdar.
Vill man göra nytta för den biologiska mångfalden lönar det sig att köpa inhemskt och äter man kött ska man helst kolla upp att boskapen har fått vara ute på bete.
– Själv anser jag inte att man måste sluta äta kött av miljöskäl – så länge som produktionen är genomtänkt. Man kan äta mindre kött, men bättre, säger Raatikainen.