Konsekvensanalys
En eventuell ansökan om ett finländskt Natomedlemskap kan naturligtvis inte bygga på opinionen i en enskild Ylemätning i en pågående krissituation, då hela den värld vi känner – eller kände – på mindre än en vecka har ställts på huvudet.
Det är inte heller allehanda diskussionsforum på sociala medier som styr ett sådant beslut.
Att ett medborgarinitiativ i rasande snabb takt har samlat in de 50 000 namn som behövs för en riksdagsbehandling är ganska självklart då det pågår ett anfallskrig i Europa.
En eventuell ansökan måste bygga på otaliga expertbaserade säkerhetspolitiska konsekvensanalyser, både på kort och på medellång sikt, men också på ännu längre sikt än så.
Det hjälps inte – Finlands geografiska läge är speciellt och ingenting man kan frångå när beslut fattas.
Suomen Kuvalehti skriver i en webbartikel (2.3.2022) om Finlands sårbarhet och utsatthet från den stund som en eventuell Natoansökan lämnas in till den dag då den har behandlats klart av alla berörda och ratificerats av parlamenten i de nuvarande trettio Natoländerna.
President Sauli Niinistö har fått viss kritik för att han i en A-studiointervju för några dagar sedan inte var tillräckligt tydlig.
Det är kanske bra att komma ihåg att samma president är den som omvärlden ofta har vänt sig till för att höra hur Ryssland och den ryska presidenten egentligen tänker. Han har av omvärlden ofta setts som en expert i en särställning.
Den finländska presidenten har på nära håll följt Rysslands utveckling och göranden och låtanden i många, många år. Han har haft en personlig kontakt till den ryska presidenten.
I intervjun citerad av Suomen Kuvalehti betonar han bland annat att beslutsfattarna måste göra en annan slags konsekvensanalys än vad vanligt folk behöver göra.
Så är det. Det är därför vi har beslutsfattare i en representativ demokrati. De kan inte rusa iväg åt olika håll för att någon tycker på ett sätt och någon annan tycker på ett annat sätt.
De måste veta vad de gör och fatta väl underbyggda beslut, trots att knapparna på spelplanen har kastats åt alla håll och bildat helt nya konstellationer. Ingen avundsvärd position, men i en sådan situation finns det alla skäl att noggrant lyssna till vad den finländska presidenten säger – och inte säger.
Nato bygger på principen om ett ömsesidigt försvar. Nyckeln är artikel 5 i det fördrag som skrevs under 1949 då pakten grundades.
Enligt den ska varje väpnad attack i Europa eller Nordamerika mot ett medlemsland ses som en attack riktad mot det egna landet och varje medlemsland ska agera enligt det, också med väpnande styrkor, om det bedöms nödvändigt för att återupprätta och upprätthålla säkerheten i det nordatlantiska området.
Ett Natomedlemskap betyder inte bara hjälp av övriga medlemmar, utan också att medlemsländerna vid behov ska vara beredda att skicka sina styrkor till andra länder för att försvara dem.
I den rådande situationen behövs det akuta lösningar, men det finns alla skäl att också diskutera hur den europeiska säkerhetsstrukturen ska se ut både på kort sikt och i ett längre perspektiv.
Diskussionen bör föras både i Finland och i andra europeiska länder och gemensamt bland dem som delar samma värderingar.
Den senaste veckans snabba skeenden bäddar också för helt nya tankegångar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.